Emåmejeriet i Hultsfred gick i konkurs för drygt ett år sedan. Både rörelsen och fastigheten såldes sedan till ett annat företag, som också gick i konkurs.
I över fyra års tid levererade Harshults lantbruk, som ligger i Braås i Växjö kommun, mjölk till Emåmejeriet i Hultsfred.
– I slutet levererade vi strax över fyra kubik varannan dag, säger Pernilla Ekstrand som driver lantbruksföretaget tillsammans med sin man Albert Ekstrand.
De första åren levererade de ekologisk mjölk, som är dyrare att producera än konventionell mjölk. Det var också anledningen till att de valde att samarbeta med Emåmejeriet i stället för Arla.
– Vi skulle få leverera vår mjölk till Arla men inte få betalt för den som ekologisk mjölk. För att få det att gå runt valde vi Emå. Plus att vi tyckte att det var roligt med ett mindre mejeri.
Gården i Braås var ensam om att leverera ekologisk mjölk till mejeriet i Hultsfred.
– Vi var med på bild på mjölkpaketen. Vi var deras ekogård. Det var roligt att leverera till ett lokalt mejeri ända fram till coronan.
Coronapandemin blev ett hårt slag för Emåmejeriet, vars försäljning minskade i takt med att deras kunder stängde ner sina verksamheter.
På gården i Braås märkte Pernilla och Albert Ekstrand att det dröjde allt längre tid mellan betalningarna från mejeriet. De upplevde även att det var svårt att få kontakt med vd:n Patrik Evertsson.
Till slut, den 18 mars 2024, valde lantbruksföretaget att lämna in en konkursansökan till Kalmar tingsrätt.
"Emåmejeriet har inte kunnat betala sina skulder till oss den senaste tiden", skrev Albert Ekstrand i ansökan.
De obetalda skulderna för mjölkleveranser uppgick till cirka 697 000 kronor – pengar som de bedömde att mejeriet i Hultsfred inte skulle kunna betala.
– Det kanske inte var så schysst av oss att begära dem i konkurs, men de hade inte varit särskilt schyssta mot oss heller, säger Pernilla Ekstrand.
Emåmejeriet producerade bland annat mjölk, smör och ost i anläggningen i Hultsfred.
Innan de lämnade in konkursansökan hade lantbrukarna ett möte med mejeriet.
– Då blev vi lovade pengar. Men vi fick inga pengar.
Den 21 mars lämnade Emåmejeriet in en egen konkursansökan, och samma dag försattes mejeriet i konkurs. Till konkursförvaltare utsågs Kalmaradvokaten Erik M Gabrielsson, som direkt begav sig till Hultsfred tillsammans med några kollegor från advokatfirman.
– Det var en halvstor konkurs, säger Erik M Gabrielsson.
Han upplevde att det fanns ett stort intresse för konkursen, eftersom många haft mejeriets mjölkpaket på frukostbordet varje dag.
– Det var faktiskt många människor som brydde sig om det här. Jag tror att det låg närmare hjärtat än mycket annat.
Vid konkursutbrottet hade verksamheten ett tiotal anställda. I mejeriets lokaler på Grenvägen i Hultsfred producerades bland annat mjölk, smör, yoghurt och ost. Efter konkursen togs både rörelsen och fastigheten över av Smålandsmejeriet AB – ett företag som senare också gick i konkurs.
– Vi sålde rörelsen för två miljoner exklusive moms, säger Erik M Gabrielsson som uppger att fastigheten såldes för 1,8 miljoner.
Emåmejeriets smör.
Konkursförvaltaren och hans kollegor lyckades även driva in kundfordringar på cirka 700 000 kronor och övriga fordringar på 100 000. Fortsatt drift av verksamheten i en månad gav intäkter på 400 000 kronor, enligt Gabrielsson.
Av konkursbouppteckningen framgår att de sammanlagda skulderna uppgick till 18,2 miljoner, medan tillgångarna uppgick till knappt 4,8 miljoner.
För sitt arbete har konkursförvaltaren fakturerat ett arvode på 664 000 kronor plus moms, totalt 830 000 kronor.
Utdelningsbara medel i konkursen är cirka 4,2 miljoner. Erik M Gabrielsson har föreslagit att drygt 4,1 miljoner ska delas ut till Nordea Bank, 55 118 kronor till redovisningskonsulten Tobo Solution AB och 41 635 kronor till revisionsfirman Deloitte AB.
Harshults lantbruk föreslås inte få någon utdelning alls, trots att Emåmejeriet hade skulder till dem på nära 700 000 kronor.
– Ekonomiskt var det rätt tufft. Det är pengar man behöver ha, säger Pernilla Ekstrand.
– Om vi fått ut hälften av pengarna kunde vi ha målat ladugården eller byggnaderna på gården. Nu är det bara att lägga på is, säger Albert Ekstrand.
Kalmar tingsrätt har ännu inte tagit beslut kring utdelningen, men konkursförvaltaren räknar med att tingsrätten kommer att följa hans förslag. Han har aldrig varit med om att rätten gjort ändringar i ett utdelningsförslag i en konkurs.
– Det som kan hända, men det är också väldigt ovanligt, är att tillsynsmyndigheten hittar ett fel. Att man kanske har beräknat tillsynsavgiften felaktigt. Då blir det ett annat belopp att dela ut. Men den ordning som folk får betalt följer av lag, så det blir ofta ingen diskussion, säger Erik M Gabrielsson.
Innan utdelningen i konkursen kan fastställas ska Kalmar tingsrätt kungöra utdelningsförslaget och ta emot synpunkter.
Varför föreslår du att banken ska få merparten av pengarna i konkursen?
– Det är för att banken har företagshypotek. Det följer av förmånsrättslagen. Där står det i vilken ordning olika fordringsägare ska få betalt.
Företagshypotek innebär att ett företag ställer sin egendom som säkerhet i samband med ett lån. Emåmejeriet hade ett lån på 5,1 miljoner hos Nordea, med mejerifastigheten som säkerhet.
– Det står i lagen att de ska få betalt före oprioriterade leverantörer och liknande.
Vidare hade mejeriet drygt 88 000 kronor i skulder med allmän förmånsrätt till Tobo Solution och Deloitte.
– Prioriterade fordringsägare är antingen revisorer, redovisningskonsulter eller någon som har fastighetspanträtt eller företagshypotek. Alla andra är oprioriterade.
Skulderna utan förmånsrätt uppgår till 12,4 miljoner kronor, varav merparten är leverantörsskulder. I den summan ingår skulden till Harshults lantbruk.
– Det är en oprioriterad fordran.
Kronofogdemyndigheten, som är tillsynsmyndighet i konkurser (TSM), har granskat konkursförvaltarens slutredovisning. Myndigheten har inga anmärkningar på redovisningen. Däremot har man synpunkter på förvaltarens arvodesframställan, eftersom det begärda beloppet för varje moment inte specificeras. Något som "försvårar bedömningen av arvodets skälighet betydligt".
"Med detta sagt kan TSM i det aktuella fallet finna att det begärda arvodet är skäligt och tillstyrker att förvaltarens arvode bestäms till det begärda beloppet", skriver tillsynsmyndigheten.
Mejerilokalerna i Hultsfred står numera tomma.
Erik M Gabrielsson uppger att han tar till sig av kritiken.
– Ja, det går alltid att diskutera hur man beskriver sitt arbete. Det viktiga är väl att det är skickligt gjort, tycker jag, och att de inte gnäller på priset. Men även solen har väl sina fläckar.
Albert och Pernilla Ekstrand levererar numera sin mjölk till Arla. Men det var inte helt enkelt att byta mejeri efter Emåmejeriets konkurs.
– Det tog ett tag innan vi fick komma med till Arla. Vi hällde ut mjölken i ungefär en veckas tid.
Konkursen har lett till mycket grubblerier och merarbete. Paret har aldrig varit med om en konkurs tidigare, och tycker att de borde ha fått mer information från konkursförvaltaren.
– Om man nu är en konkursförvaltare, ska man inte ha en god dialog med alla som de är skyldiga pengar och förklara läget och höra av sig och berätta hur det går? Jag tycker att det vore sunt, säger Albert Ekstrand.
Erik M Gabrielsson har själv inte haft någon kontakt med lantbruksföretaget kring deras möjligheter att få utdelning.
– Nej, det har jag inte haft. Jag kan inte heller tipsa folk, då skulle jag få ett direkt inflytande över vem som får pengar och inte får pengar i en konkurs, säger Gabrielsson.
Ska inte en konkursförvaltare ha kontakt med fordringsägare och informera om vad som gäller?
– Nej, de får ett brev som alla andra efter bouppteckningen. Men om vi inte får något protokoll från tingsrätten där det står att de har en prioriterad fordran kan vi inte gissa.
Du tycker att du har gjort vad som krävs?
– Jag är helt säker på att jag har gjort vad som krävs.
Efter två konkursansökningar försattes Emåmejeriet i konkurs våren 2024.
Pernilla Ekstrand hävdar dock att de aldrig fick något brev efter bouppteckningen.
– De ringde och frågade om uppgifter om någon utbetalning som vi berättade om. Men vi har inte fått något brev, säger hon.
Tingsrätten ska nu kungöra utdelningsförslaget, med en yttrandefrist på tre veckor.
– Det kungörs så att de som är missnöjda med beslutet får chans att klaga på det, säger Gabrielsson.
Därefter tar rätten beslut om hur pengarna från konkursboet ska fördelas.
– Sedan ska beslutet vinna laga kraft. Sedan kan jag få ut mina pengar och fordringsägarna få ut sina pengar.
Hur ofta brukar tingsrätten ha synpunkter på arvodet?
– Om inte tillsynsmyndigheten har synpunkter så har jag aldrig varit med om att tingsrätten haft sådana åsikter heller.