Mejeriets leverantörer går lottlösa efter konkursen, enligt konkursförvaltarens utdelningsförslag.
– Det är väl tråkigt. Jag är själv leverantör och jag får ingenting heller av det. Jag drar på mig en smäll på en herrans massa miljoner, säger Patrik Evertsson.
Förutom att vara vd för Emåmejeriet levererade Evertsson mjölk från sin gård till produktionen.
Att enbart banken, revisorn och redovisningskonsulten väntas få utdelning i konkursen har han egentligen ingen åsikt om.
– Det är inte mycket jag kan påverka. Det är den turordningen på alla konkurser.
För egen del menar han att det "bara är att försöka överleva och gå vidare".
– Vad finns det för val? Alternativ två är att man aldrig provar något, och det hade kanske varit det bästa, för då hade det här aldrig uppstått, men man vet ju inte innan att det ska skita sig, säger Patrik Evertsson som uppger att verksamheten gick bra fram till coronapandemin.
Var det framför allt pandemin som gjorde att mejeriet gick i konkurs?
– Ja, det kan man säga. Innan pandemin fungerade det. Dels ändrade alla köpmönster, sedan blev det också att man köpte mindre lokala produkter över lag.
Patrik Evertsson säger sig aldrig ha lovat att betala skulden till Harshults lantbruk.
– Det var de som skulle driva det efter att jag hade gått i konkurs som lovade vissa förutsättningar för att det skulle fungera. Jag sa att det kommer inte att gå, för det finns inga pengar.
Han uppger att det var gruppen bakom Smålandsmejeriet som lovade pengar till lantbrukarna i Braås.
– Jag märkte att vi kommer inte att gå i mål, så jag lovade ingenting heller i det fallet. Jag tycker att jag har varit renhårig hela resan, eller så gott det går.
Det här var ju ändå innan Smålandsmejeriet tog över verksamheten, och då var du fortfarande vd?
– Ja, men jag hade ingen makt i systemet redan då, säger Evertsson som menar att han inte ägde frågan längre, eftersom det kom in andra personer som skulle få fart på verksamheten.
Men formellt sett var du ansvarig för företaget?
– Ja, men jag har inte lovat honom de pengarna. Det är dit jag vill komma. Jag har inte lovat honom någonting som jag sedan inte kunde hålla, utan jag visste att vi hade inga pengar mer än en viss summa som han fick. De andra pengarna som han inte fick utbetalade trodde jag inte att vi skulle kunna lösa, utan det var någon annan som lovade att det ska vi försöka lösa.
De tyckte att det var svårt att komma i kontakt med dig under den tiden, vad kan du säga om det?
– Jag vet inte vad jag ska säga om det. Jag är inte svårare än någon annan. Men det är klart att det är stressigt när det är mycket runt omkring.
Tycker du att ni kunde ni ha gjort någonting annorlunda från mejeriets sida i samband med konkursen?
– Det kan man väl alltid göra. Det är väl ingen som vill att det ska bli en konkurs. Hade vi vetat vad vi skulle göra i den gruppen så hade vi gjort det, men vi klarade inte av det, och då blev det så här. Jag kan inte svara på vad vi skulle ha gjort annorlunda, för då hade vi gjort det. Jag tror inte att det fanns ett sätt att lösa det. Slutar konsumenterna att köpa lokala produkter till förmån för större aktörer så blir det den här effekten.
Patrik Evertsson levererar numera sin mjölk till Arla.
– Det känns väl bra, absolut.
Det var ju er största konkurrent?
– Ja, det var det. Men kan man inte sälja produkterna så kan man inte.
Vimmerby Tidning har sökt Smålandsmejeriets talesperson för en kommentar.