Pelle Ström har gjort flest matcher i klubbens historia. Men han tycker inte att han skulle ha blivit särbehandlad för det.
6 december gjorde Pelle Ström vad som kan visa sig bli hans sista match för Vimmerby Hockey.
Dagen efter greps han på en lokal nattklubb och blev senare dömd för ringa narkotikabrott, något som Ström pratat om i en längre intervju med Vimmerby Tidning.
Den dåvarande VH-backen tog efter gripandet timeout på obestämd tid i samförstånd med klubben.
Fram tills för bara några veckor sedan var det oklart om han skulle erbjudas något nytt kontrakt av VH. Men 28 maj kom beskedet, trotjänaren får inget nytt kontrakt.
Ett beslut som rört upp känslor hos supportrarna. Vissa menar att han sonat sitt straff och förtjänar en ny chans, medan vissa menar på att klubben tagit helt rätt beslut i linje med de värderingar och den drogpolicy som finns.
I ett pressmeddelande sa föreningens nya ordförande Mia Thelin så här efter beslutet:
– Det här är en komplex situation som berört många. Det har varit en situation där föreningen balanserat mellan medmänsklighet och ansvaret att ta beslut samt hålla linjen i våra värderingar och bygga ett lag som håller sportsligt i Hockeyallsvenskan. Vi står bakom vårt beslut utifrån både värdegrund och sportslig nivå.
I övrigt har klubben inte velat uttala sig i frågan.
Strax efter det att beskedet kom gav Ström ett par kortare uttalanden.
– Det är klart det är tråkigt, men samtidigt har jag förstått att det skulle bli så här för jag har inte pratat med dem på flera månader. Vi har inte haft någon dialog alls och då har man kunnat lägga ihop ett plus ett, att de vill inte ha med mig att göra, sa han bland annat.
Under onsdagen mötte den numer förre VH-backen, tillika klubbens meste spelare genom tiderna, pressen för att mer utförligt dela med sig av sina tankar kring beslutet och hur han känner kring klubbens kommunikation med honom under våren. Som han menar varit så gott som obefintlig.
– Jag hade en förhoppning om att få visa att jag gjort förändringar i mitt liv och att jag vill tillbaka. Jag hade hoppats att få avsluta på ett värdigare sätt än att det skulle bli så här. Det har jag förmedlat till Pelle (Johansson) under de få gånger vi träffats under säsongen. Han har varken sagt bu eller bä om det, säger en märkbart känslosam Ström.
Från början av mars fram till beslutet som kom förra veckan menar Ström att han inte haft någon kontakt med VH-sportchefen.
– I och med den tystnaden har jag förstått att de inte vill ha med mig att göra längre.
I kommunikén menar klubben att det är flera parametrar som vägt in i beslutet som tagits.
Vad har du fått till dig är anledningen till att de inte erbjuder dig nytt kontrakt?
– När jag pratade med några från styrelsen nu sa de att de inte lägger värderingar i det som hänt och blickar framåt. Pelle sa att det bara är på grund av det sportsliga. Men när pressmeddelandet sen kom lät det helt annorlunda, i alla fall så som jag tolkar det.
Ovissheten som funnits har varit jobbig.
– Det är inga raka puckar man fått till sig. De (klubben) har slingrat sig runt det. Istället för att prata med mig har de valt att göra tvärtom. Jag vet inte om det beror på att de försökt lägga locket på kring det hela och hoppats att ingen kommer prata om det, och bara försöka få det att försvinna.
– Men som sagt. Av Pelle fick jag förklaringen sportsliga skäl. Säger han att han kan hitta åtta bättre backar får jag köpa det, för så funkar den här branschen.
Måndagen efter nattklubbsincidenten i början av december hade Ström ett möte tillsammans med Pelle Johansson, dåvarande tränaren Peter "Piva" Johansson och Johan Albertsson (tidigare på beroendeenheten i Vimmerby kommun), som han får stöttning av.
– Det jag har gjort är såklart jävligt fel. Men som de ("Piva" och Pelle Johansson, reds. anm) sa på mötet: "Det finns en människa bakom det här och vi ska göra något bra utav det". Då trodde man på att det skulle bli en kommunikation, men istället blev det total tystnad.
– Det är det jag känner mig mest ledsen över, att det inte blev något av det som sades.
Ström försökte få till ett möte med den dåvarande styrelsen.
– Men vissa i den styrelsen tyckte inte att jag behövde det. De tyckte att det var onödigt med ett möte eftersom de inte var kapabla till att hantera såna här problem.
– Jag ville träffa dem och be om ursäkt. Berätta från min sida hur det ligger till med min problematik för att de skulle kunna få en förståelse för hur det hade kunnat bli så här. Den chansen fick jag inte.
Ström säger att han känt stöd från vissa av lagkamraterna, men att det samtidigt var svårt att veta hur han skulle förhålla sig till det hela utifrån direktiven han fick.
– Efter det som hände (nattklubbsincidenten) fick jag besked om att jag inte fick träna med laget, men att de ville att jag skulle vara uppe i hallen och vara runt laget.
– Jag bad Pelle (Johansson) att prata med spelarrådet om de ville ha mig däruppe. Om det är okej, absolut. Men jag fick inget svar eller återkoppling. När man gjort fel och vet om det är man inte så kaxig i det läget att man bara går upp självmant.
– Och det är inte för att tycka synd om mig själv jag säger det. Men i det läget ville jag veta om laget tyckte det var okej att ha mig där.
Han hyser inget agg mot spelargruppen för hur de hanterat situationen.
– De var ju mitt uppe i en serie. Men att en hel styrelse är tyst och inte vill prata med mig är det som gör mest ont. Att man blivit behandlad med tystnad. Jag visste inte vad jag behövde göra för att få chansen att komma tillbaka.
Det utlovades även från klubbens håll att de skulle ha kontakt med hans stödperson, Johan.
– När jag berättade (för "Piva" och Pelle Johansson, reds. anm) att jag tagit hjälp tyckte de såklart att det var bra och att de skulle upprätthålla en kontakt med Johan. Men så har det inte heller blivit.
Under föreningens årsmöte i slutet av maj kom frågan om Pelle Ström upp på bordet.
Camilla Freedeke, som har någon slags konsultroll för föreningen, sa bland annat att man "genom rehab kan komma tillbaka till sin idrott" men också att föreningen har en nolltolerans mot droger.
– De (föreningen) pratar om att jag behöver "rehaba". Men det är inte vad jag har behövt. Jag har någon att prata med, det jag däremot hade behövt från klubben var lite omtanke och känna att Vimmerby Hockey fanns kvar där för mig.
– Det hade nästan varit skönare om de sagt så här direkt från start: "Det du gjort är såpass fel att vi inte vill ha kontakt med dig". Då hade jag ju inte trott att något skulle hända. Men nu har jag haft en förhoppning om att få stöd och hjälp. Så blev det inte.
Ström tar upp en händelse under vårsäsongen, när han hade varit uppe och kollat en träning och snackat med sina lagkamrater.
– Jag hade legat på lite och kollat om jag kunde få träna med laget när jag ändå var där uppe i hallen, och det var en period när det också var lite backkris i laget.
När han då skulle gå hem från ishallen stötte han på sportchef Pelle Johansson på parkeringen utanför.
– Han berättade att han hade fått ett nej från styrelsen och att det inte skulle bli något mer (deltagande i träning, reds. anm) under säsongen.
– "Jaha", sa jag... Jag hade min son i vagnen som såg att jag blev ledsen. Vi pratade lite till och Pelle (Johansson) sa att han skulle höra av sig senare istället, och att jag kunde gå hem. Men det var ingen som ringde. Då kände jag: Är det så här det ska vara?
Ström säger att han sedan han inlett tolvstegsprogrammet mår bättre och haft verktyg för att hantera sin problematik (som han menar grundar sig i alkoholen), vilket han inte haft tidigare. Han har lyckligtvis inte haft något återfall.
– Privat mår jag bättre än någonsin. Men det är just när man tänker på hockeyn som jag mår dåligt över hur det blev. Jag har också satt många i skiten, och många nära mig som är i ishallen som fart illa av det här också.
Han anser inte att hans kultstatus i klubben borde haft någon påverkan i beslutet som tagits.
– Jag ska inte ha särbehandling bara för att jag gjort mest matcher i VH, men någon slags omtanke och omsorg tycker jag borde finnas i en förening. De vet ändå hur mycket det här betyder för mig.
Angående klubbens ställningstagande om nolltolerans mot droger säger Ström att han köper det helt och hållet.
– Det tycker jag är bra, och det har jag också egentligen. Fast sen förstår jag att det blir fel av mig att säga så med tanke på det som hänt. Men det tycker jag att man ska ha.
Det verkar finnas två läger bland supportrarna. Vissa tycker att det klubben beslutat är för jäkligt och att du borde få en chans till, medan vissa tycker att de agerat helt rätt. Vad tänker du kring det?
– Jag förstår att det finns två läger och jag respekterar vad folk tycker. För jag har gjort fel och står för det. Men jag kan tyvärr inte gå tillbaka och ändra på något. Jag tycker däremot det borde handla lite om vad man gör efter. Jag har tagit hjälp, gör det jag ska och mitt liv rullar på.
– Jag jobbar sju-fyra och tar hand om mig och familjen. Sen förstår jag att folk kan ha en nolltolerans och att det gäller för mig att bygga upp ett nytt förtroende och hålla mig på banan.
Ström tror att föreningen inte kommer omvärdera sitt beslut. Vad som händer med hans hockeyframtid är för närvarande oklart.
Ström säger att det funnits snack om att sponsorer funderat på att hoppa av och dra in sitt ekonomiska stöd till klubben på grund av honom, vilket varit tufft att höra.
– Men jag gav det som förslag: Sätt mig i ett möte med sponsorerna. Det är inte VH som gjort något fel, det är jag som individ. Men det blev ingenting av det heller.
Att hans agerande kan ha skickat fel signaler till klubbens ungdomar känns såklart inte bra.
– Jag har tänkt mycket på att jag kanske förstört klubbens rykte för de unga, som någon slags idol kanske. Jag hoppas ingen ska begå samma misstag som jag och att folk tar tag i problemen tidigare än vad jag gjorde. Jag hade velat prata med ungdomsledarna och be om ursäkt och berätta om min problematik.
– Tidigare har jag inte haft de rätta verktygen. Det kanske är någon ung som har liknande problem, med spel eller vad som helst. Jag hade kunnat förmedla att det är viktigt att ta de små signalerna på allvar.
Även om stöttningen från klubben inte funnits har han fått den på annat håll sedan han gick ut och pratade om det som hänt.
– Hockeyvärlden är stor och liten på samma gång. Det är många gamla spelare man spelat med, tränare och sportchefer som hört av sig och önskar att det ska bli bättre.
Ett erbjudande från en utländsk klubb kom under vintern, men med en sambo, hus och två små barn känner han sig inte flyttbar.
Vad som händer i hans hockeykarriär framåt är högst oklart, men Ström stänger inga dörrar. Inte ens för rivaler som Västervik eller Tranås.
– Vem vet det, det kanske kommer upp något bra förslag. Jag håller det öppet.
Kommer du gå och kolla på matcherna i ishallen i höst?
– Jag vet inte. Nu under våren var jag och kollade på de flesta matcherna. Men det är konstigt. Där man tidigare känt sig som mest trygg, utöver sitt eget hem, känner man sig plötsligt obekväm.
– Jag förstår att folk är besvikna och arga på mig, vissa hälsar inte längre och så där. Jag kände mig inte riktigt bekväm. Men jag kan inte sitta och säga hur folk ska bete sig. Vill de inte ha mig där är jag inte där.
Han har svårt att tro att föreningen ska omvärdera sitt beslut.
– Nej, jag tror de är rätt bestämda och har valt en väg.
* Vi har försökt nå klubben flera gånger kring frågan om Pelle Ström. Vimmerby Hockey har tidigare kommunicerat att de, utöver pressmeddelandet i samband med beslutet, inte kommer ge ytterligare kommentarer.