Inte ens Niclas Ekberg kunde låta bli att bli påmind om den där aprildagen 2016. Då, i den avgörande OS-kvalmatchen mot Spanien, fick Sverige straff med fem sekunder kvar.
Också den gången klev Ekberg fram, satte straffen – och skickade i och med den Sverige till sommar-OS i Rio de Janeiro.
Den här gången var digniteten några nivåer högre. Men motståndet, och målvakten, var detsamma.
Noll sekunder kvar att spela i Budapest och ett svenskt mål skulle innebära det första mästerskapsguldet för Sverige på 20 år.
Coronakaos
Men Niclas Ekberg stod pall, dammade upp 27–26 i krysset bakom Gonzalo Pérez de Vargas och skrek ut segerjublet.
– Jag har skjutit många straffar på honom lågt genom åren. Så jag tänkte lite som hastigast på den där OS-kvalstraffen, då sköt jag runt höften. Så jag tänkte ”nej, nu prövar vi att vända tillbaka den i krysset”, säger Ekberg till TV6.
33-åringen hade fram till finalen haft en kämpig turnering, där han testades positivt tidigt under mästerskapet, hamnade i hotellkarantän och friskförklarades – för att sedan på nytt stoppas inför semifinalen mot Frankrike.
Därför kändes EM-guldet extra speciellt.
– Det är obeskrivligt. Det är en jävla ära. Jag har krigat i hur många dagar som helst för att komma ut ur den där jävla, ursäkta språket, karantänen. Det har varit ett rent helvete. Mentalt har det varit ett krig, säger Ekberg.
– Och så artar det sig på detta sättet. Det är roligt med handboll.
Hoppas ungdomarna tittade
För Kielstjärnan är det inget snack om var han placerar EM-guldet på sin karriärsstege.
– Det är det största som har hänt, svarar han TV6:s reporter utan att tveka.
– Jag hoppas att många ungdomar sitter hemma och tänker att ”det där vill jag också uppleva och kriga jäkligt hårt för det”. För det har alla vi som är här gjort, vi har krigat många timmar. Men jag kan säga dig, om man får uppleva det här så är det fantastiskt.
Rättad: En tidigare version angav fel spansk målvakt i ingress och brödtext, rätt är att det var Gonzalo Pérez de Vargas.