Det var lätt att förstå den stora besvikelsen i VIF-lägret. Efter Stina Kägo Bragsjös fina 1–0-mål i den 47:e minuten hade bortalaget bra kontroll på läget, i solgasset på Skarpans Idrottsplats i Linköping.
Den sista kvarten, med Nathalie Johansson på planen, hade bortalaget flera bra lägen att definitivt stänga matchen.
Men icke.
I den 92:e minuten, efter en misslyckad VIF-hörna, satte Tinnis igång en snabb omställning som resulterade i ett farligt frisparksläge. Linn Andersson fick en drömträff och fixade 1–1. Bara några sekunder senare blåste domaren av matchen.
– Jättetråkigt, så klart. Sett över 90 minuter borde vi ha vunnit den här matchen, säger Mikael Rinaldo.
Borde ni ha agerat annorlunda vid hörnan i slutet?
– Ja, överlag kanske vi skulle ha tagit det lite lugnare i slutet och hållit i bollen mer. Men det är lätt att säga i efterhand. Med pigga och duktiga inhoppare är det lätt att jaga fler mål.
Långa stunder fick publiken (jo, det var 30-40 personer på plats...) se en jämn premiärmatch med mycket fysiskt spel. I den första halvleken var hemmalaget något bättre.
– Tinnis är ett tungt och aggressivt lag som nästan bara slår långbollar. Tyvärr föll vi in i deras spel. Det tog ett tag innan vi hittade rätt, säger Mikael Rinaldo.
Han tillägger:
– Det är tråkigt att möta ett lag som bara matar långt. Men med tanke på alla anfallsförsök skapade de inte speciellt mycket. Jag tycker att backlinjen och Allis Nilsson i målet skötte det fantastiskt bra.
VIF-backen Greta Koponen gjorde en strålande premiärmatch och stoppade flera anfall på egen hand, med sina perfekta brytningar. Utan henne på planen hade Vimmerby fått stora problem i den första halvleken.
Efter pausvilan höjde sig VIF ett par snäpp. De fick bättre grepp om mittfältet och kom till fler farliga lägen.
Men det var alltså Tinnis som fick det sista ordet. Efter slutsignalen var hemmatränaren Mikael Bjurbäck nöjd.
– Med tanke på hur matchen utvecklade sig får vi vara glada över en poäng. Spelmässigt tycker jag att vi var något bättre. Vimmerby gnällde mycket på att vi slog många långbollar, men de gjorde ju exakt likadant själva. De spelade inte mer fotboll än oss.
– Det är svårt att spela glädjerik fotboll när underlaget inte är perfekt. Vår matchplan var att hitta ytorna bakom Vimmerbys backlinje, och det lyckades vi delvis med, säger Bjurbäck som hamnade i en het ordväxling med VIF-ledaren Stefan Bragsjö i den andra halvleken. Båda två fick rött kort.
Matchens gigant Greta Koponen vandrade av planen med tunga steg.
– Det är skitsurt. Det känns som en förlust. Samtidigt ska vi inte vara alltför besvikna. Vi gjorde ändå en bra premiärmatch och borde ha vunnit, tycker jag. Det lovar gott inför fortsättningen.
Det var Koponen som var inblandad i den sista sekvensen, där Tinnis fick en frispark som gav 1–1.
– Jag hamnade i ett svårt läge och valde att fälla spelaren utanför straffområdet, så att det inte skulle bli ett friläge. Det kändes rätt då. Tyvärr fick hon en drömträff på frisparken.
Utöver Greta Koponen gjorde hennes mittbackskollega Malin Söderlund en bra match. Överlag var backlinjen stabil, tillsammans med målvakten Allis Nilsson. Och till sist måste vi nämna anfallsstjärnan Nathalie Johansson, som gjorde ett starkt avtryck den sista kvarten.
– Det var skönt att inte hon spelade från start, säger Tinnis-tränaren Mikael Bjurbäck med ett leende.
