Det blev 2–1 i kvartsfinalen mot Tyskland i Rennes.

Det betyder semifinal mot Nederländerna i Lyon klockan 21 på onsdag kväll – och att Sverige spelar OS i Tokyo.

– Otroligt skönt. Nu kan vi sluta att prata om det där jävla tyska spöket. Vi är så värda det det här, sa Kosovare Asllani.

Hon var förstås trött ("jag tror att jag svettats hundra liter") efter mycket springande i den extrema värmen, men mest av allt var hon överlycklig.

– Nu ska vi till Lyon. Det var det man drömde om i morse, att packa väskan för att åka till Lyon, inte för att åka hem. Men vi är inte nöjda än, vi vill gå hela vägen. Vi vill ha guld, det finns inget annat, sa hon.

Med tillägget:

– Det är som natt och dag jämfört med hur vi spelar nu och hur vi spelade i EM. All kredd till Peter (Gerhardsson) och teamet. Det är de som fått oss att spela så här. Sverige är tillbaka på världskartan, sa Kosovare Asllani.

Före åttondelsfinalen mot Kanada sa hon till Stina Blackstenius att "idag gör du mål". På lördagsmorgonen sa hon samma sak till rumskompisen Sofia Jakobsson och. . .ja, ni vet hur det gick.

– Man borde bli spågumma, sa Asllani och skrattade.

Med OS-avancemanget till Tokyo klart förlängs av allt att döma landslagskarriären för veterankvartetten Hedvig Lindahl, Caroline Seger, Nilla Fischer och Linda Sembrant.

– Vi pratade om det häromdagen. Så då sade jag ”det är ett OS, ni kan inte sluta nu, ni spelar minst ett år till". Jag har bestämt det. De får vänta på sin pension något år till. Vi ska till Tokyo och behöver dem där också, sa Kosovare Asllani.

Nilla Fischer, som efter VM återvänder till Linköping, tvingades linka av planen efter 66 minuter, men enligt förbundskapten Peter Gerhardsson handlade det "bara" om krampkänning i värmen.

– Hon fick samma i matchen mot Kanada och då kunde hon spela. Nu var det lite mer kramp, men det är ingen fara. Det är hanterbart. Det handlar bara om återhämtning för henne, sa han.

Troligen spel för Fischer mot Nederländerna därmed – men inte för förra LFC-aren Fridolina Rolfö som åkte på sitt andra gula kort i turneringen och därmed är avstängd. Mitt i all glädje var hon nästintill otröstlig efteråt.

– Det är en otrolig besvikelse. Jag fick nästan tårar i ögonen på planen och visste att jag var avstängd nästa match. Jag känner inte att det är ett gult kort. Frispark, okej, men jag tycker att hon lade sig väldigt enkelt, sa Rolfö.

Kan det bli aktuellt att överklaga?

– Jag har ingen kunskap i hur det fungerar men om det finns en möjlighet vill jag absolut göra det.

– Men jag vet att det kommer en match till. Antingen final eller match om tredje pris. Jag vet vilken enorm styrka vi har i det här laget och jag hoppas att det ska ta oss till final.