Inte nöjd. Timo Lahti var Dackarnas bäste förare, men vad hjälpte det när laget fick storstryk.
På förhand trodde många, inklusive jag, att det skulle bli en jämn och tät kamp mellan två lag i tabellens mittenskikt.
Så blev det aldrig. Det var inte ens nära. Okej då, frånsett första heatet som slutade oavgjort.
Sen seglade Rospiggarna iväg, i princip i heat efter heat.
Gissa om det gladde Mikael Teurnberg, som ledde Dackarna till två guld, ett silver och en fjärdeplats under sina fyra år i Målillaklubben.
– Det känns såklart väldigt bra, sa han en stund efter den förkrossande segern.
Det märktes tydligt att vinsten i sig och mötet mot sitt tidigare lag väckte starka känslor.
– Man har skaffat vänner för livet under åren här och jag bor ju dessutom kvar i Hultsfred. Sen med alla framgångar vi hade under de här säsongerna. Sen är det klart att det känns som lite av en revansch att komma tillbaka och vinna med tanke på mitt avslut i klubben.
Vad syftar du på?
– Jag hade ett skrivet tvåårsavtal om en fortsättning med Dackarna, men det kändes som delar av styrelsen inte ville ha mig kvar. Jag kände mig inte riktigt välkommen. Sen fanns det de som stod upp för mig, som Magnus Frodig och Peter Rosenlund.
Teurnberg berättar att saker och ting skavde ordentligt. Som när han fick betala böter för att en förare haft fel huva i ett heat. Något han tyckte föreningen skulle stå för, vilket de i ett senare skede också gjorde.
– Det var ingen stor sak egentligen, men det var det som fick bägaren att rinna över, säger han.
Inför sista finalmatchen mot Lejonen 2024 var beslutet fattat. Han skulle inte vara kvar.
– Jag hade bestämt mig innan vi åkte till Gislaved. Klubben ville ha ett besked och ställde ett ultimatum, men jag ville avvakta. Jag kände mig pressad.
I onsdags var han tillbaka på Skrotfrag Arena och tog en storseger med sitt nygamla lag, Rospiggarna.
– Vi gör en väldigt bra match. Om jag räknat rätt så är vi klara för slutspel nu. Det var mitt mål när jag kom tillbaka till klubben. Rospiggarna har haft det ganska tufft de senaste säsongerna och vann inte en enda bortamatch på två år. Nu har vi vunnit två borta och det känns skönt. Dessutom råder det lite av speedwayfeber. Vi har haft över 4000 åskådare i flera matcher nu.
Artem Laguta hade all anledning att skratta och vara glad. Hans Rospiggarna glänste mot Dackarna.
Samtidigt som han njöt av segern, så kände han ändå för Dackarna.
– Det är inte lätt när det blir så här. Det är tungt att åka på två så stora förluster på två dagar. Det är något som inte funkar, men det ska inte jag analysera.
Dackarnas lagledare Rikard Kling trodde på en rejäl uppryckning efter brakförlusten mot Smederna i tisdags.
Men nä, så blev det inte.
Vad känner du nu?
– Igår var det mest pinsamt. I kväll känner jag mig både besviken och förbannad. Usch, det är jobbigt.
Vad är det som gör att ni förlorar så stort igen?
– Vi får inte till starterna i kväll heller.
Är det aktuellt med förstärkningar?
– Det tittar man på hela tiden, men just nu är marknaden inte så stor. Jag känner ändå att vi kan ha ett slagkraftigt lag i ett slutspel med sju bra förare, men det gäller förstås att vi är skadefria och har alla tillgängliga.
Hur ser du på att ni bara tog två poäng på "Riders-heaten" för Frederik Jakobsen?
– Inte alls bra. Det är nästan katastrof. Det är bara tre förare som kan kvittera ut godkänt, Avon Van Dyck, Timo Lahti och Rasmus Jensen.
Efter matchen såg det ut som att Rikard Kling bad om ursäkt till hemmafansen.
Var det så?
– Ja, det är jag som får bära hundhuvudet efter en sån här förlust. Det är tråkigt att det blir en sån match när så många kom för att titta.
Hela 4443 åskådare var på plats på Skrotfrag Arena. Det var överlägset den bästa publiksiffran i år. Dackarna halkade efter förlusten ner på sjätte plats, men har ändå ett betryggande avstånd till lagen under strecket, Piraterna och Vargarna.