Bland orienterarna fanns deltagare i blandade åldrar och kunskapsnivåer. En av dem som var med och sprang i en öppen klass var tioåriga Milla Tornlöf från Hultsfreds OK. Hon valde att springa den vita banan på strax under två kilometer som skulle vara mycket lätt.
– Och det var den också, säger hon.
Milla Tornlöv har sysslat med orientering i ungefär ett år, och det bästa med sporten tycker hon är att man får springa.
Var det inte jobbigt att springa i värmen?
– Jo, men man vet att det blir bra i slutändan, när man kommer i mål.
Att värmen var ett jobbigt moment under lördagen höll många med om.
– Det blir extra utmanande, och dessutom är det väldigt kuperad terräng här, så det blir lätt tungt, säger Gunnar Enberg, biträdande tävlingsledare.
Enberg är nöjd med hur tävlingen har styrts upp, och berättar att mycket jobb ligger bakom. Ett stort gäng jobbar ideellt för att allt ska gå ihop, och han tycker att alla har gjort ett kanonjobb.
En som ställde upp och jobbade var banläggaren Marie Svalbring.
– Det finns ett reglemente kring hur banorna ska se ut. Sedan jobbar vi i team för att få till det, säger hon.
Svalbring berättar vidare att orientering är en sport med stor gemenskap och liten rivalitet. Stämningen brukar alltid vara god, även om man tävlar mot varandra, och alla känner alla.
– Dagen började med att vi alla hedrade Tore Svensson, en av klubbens grundare som nu gått bort, med en tyst minut. Det var fint, säger Gunnar Enberg.
