Han gjorde sitt första långa race mellan Sälen och Mora som tonåring. Peter blev fast och kör troget vidare, år efter år även nu när han närmar sig 50-strecket. Många i hans familj är hängivna Vasaloppsåkare och det har blivit som en tradition att åka.
– Det är en rolig grej och något att träna för varje år. Man vet att man ska köra Vasaloppet och då måste man hålla igång för att orka. Det är ju faktiskt längre än vad man tror, säger den numera Virserumsboende Peter när han nyss hämtat sig nummerlapp inför sin jubileumstävling, den 30:e i ordningen i det 100:e Vasaloppet.
Får man något pris för att ha klarat den milstolpen?
– Inte direkt, men man blir veteran och får åka med en orange nummerlapp.
Peter Karlsson har vad man kallar ett starkt pannben. Han har aldrig brutit ett Vasalopp, utan tagit sig i mål varenda gång.
Han lär göra det på söndag också, trots som det ser ut något vanskliga förhållanden.
– Det är lite udda eftersom det ska regna. Jag har aldrig upplevt det, men det är ändå mycket snö i terrängen. Så det ska nog funka bra i år också. Jag har ett "serviceteam" med syrran, sambo och min ena dotter som hjälper till längs sträckan. Det är extra bra i år då det säkert krävs att man byter kläder.
Faktum är att han redan "testkört" sträckan. I söndags körde han nämligen öppet spår för första gången. Det var en stark upplevelse.
– Jag åkte tillsammans med min äldsta dotter Olivia, som gjorde sitt första lopp. Det var kanske det roligaste jag gjort och det var en speciell känsla.
Någon resa tillbaka till Småland och Virserum blev det inte för Peter, utan han stannade kvar i Dalarna i väntan på helgens Vasalopp.
Vad är hemligheten bakom att du orkat alla lopp?
– Det handlar inte så mycket om kondition, utan mer om att orka nöta på. Kroppen blir sliten hur man än gör. Sen är det ju så, man lär sig med åren. Det var svårare i början.
Jag måste fråga om uppladdningen. Hur ser det ut för dig?
– Träningsmässigt ligger jag på ett par pass i veckan och jag börjar förbereda ganska så snart efter varje Vasalopp. Sen är det som vanligt nu strax innan. Det blir mycket pasta och så försöker jag dricka mycket.
Har du någon tidsgräns du gärna vill komma under?
– Nej. Jag vill komma ner till Mora, det spelar ingen roll hur fort det går. Det är alltid lika roligt att ta sig i mål.