Södra Vi IF och Djursdala SK var två av de lokala lag som fick det jobbigt i sina höstpremiärer under lördagen.
Var inte du i Stockholm alldeles nyss och såg en match i Conference League?
Det stämmer. Då Hammarby, med en magisk stämning mot Charleroi.
Nu var jag sugen på AIK. Det fick bli som ett substitut mot planen jag hade från början att se söndagsderbyt mellan AIK och Djurgården på plats på Strawberry Arena.
Det blev inget, av något.
Surt sa räven.
Kanske var det lika bra att det blev som det blev, ändå. Vi män brukar få dras med att få höra att vi blir svaga när vi har en förkylning eller infektion i kroppen. "Man cold" som det tydligen kallas. Att vi ojar oss för mycket och inte tål något när vi är lite nedsatta.
Det får vara hur det vill med den saken.
Men den här gången, den här gången...då var jag faktiskt riktigt risig. Till råga på allt under en veckas ledighet.
Det var "Man cold" gånger tre – minst. I alla fall enligt mig.
Nu har jag piggnat till och det känns som att en ny värld öppnar upp sig. Den vidriga, aggressiva hostan är i princip borta, smaksinnet är tillbaka och jag slipper de där skvättande ständiga nysningarna som levde sitt eget lilla liv.
Hurra, hurra.
Hurra också för grannpojken Melker.
Ni kanske har läst tidigare att jag har haft problems med gräsklipparen. Den som gick sönder. Tills jag har hittat en ny har jag lånat klippare för stunden. Senaste veckorna har gräsmattan sett ut som en djungel. Lite skämmigt faktiskt.
Så kom vi på att företagsamme 13-åringen i huset bredvid har erbjudit sina tjänster om gräsklippning.
Tack och bock. På med hörselkåporna, solbrillorna satt som en smäck och sen bara körde han.
När jag kom tillbaka efter en golfrunda var allt klart. Han hade till och med kört med grästrimmer.
Vi har inte haft en sån fin och välansad gräsmatta sedan vi flyttade in i huset för drygt 20 år sedan.
Har ni vägarna förbi Kajsa Kavats Gränd kan ni njuta av skapelsen. Tack Melker!
****
Kommer förresten precis från en lunch med kusinen och tränarkollegan Lasse G. Karré. Inte min favorit egentligen, men den var god.
Vi drog upp taktiska direktiv inför "superderbyt" mot Hjorted/Totebo i kommande match. Rättare sagt, vi försökte alla fall.
Oavsett om vi väljer 4–4–2, 5–4–1 eller kanske rentav en 4–2–3–1 så blir det en vrålsvår utmaning.
I lördags var jag på plats på Hjortheden när de tog emot Södra Vi. Det blev utskåpning och 8–0, vilket var siffror klart i underkant.
Vet faktiskt inte hur man ska stoppa killar som Simon Sandholm, Amel Komina, Albin Kito, Tom Nilsson med flera. Nu får de väl också tillbaka både Mehmet Tekbas (seriens bäste) och Jimmy Svensson, samtidigt som vår form i IFK Tuna är minst sagt tveksam.
Men det är som ikonen Gunnar Gren en gång myntade: "Bollen är rund" och typ allt kan hända.
Det blir som det blir. Höstsäsongen är hur som helst igång, men den blev ingen munter premiär för flera av våra fotbollslag.
Utöver Södra Vi:s propp kom smäll på smäll. Vi ska inte dra några paralleller i övrigt och bakgrunden till irländska rockbandet U2:s låt "Sunday Bloody Sunday", men här kan vi kalla det för "Saturday Bloody Saturday".
0–8 för Södra Vi.
0–10 för Hebe.
0–5 för Djursdala.
2–3 för VIF Herr i derbyt mot Rimforsa.
2–3 för VIF Dam mot nästjumbon Bankeryd.
Dra på trissor vilken trist lördag det blev för traktens lag.
Den gångna helgen var en försmak av vad som väntar i höst. Lugnet före stormen. Från och med nu är det fullt pådrag när alla traktens lag har match. Fotbollen som ibland kallas för en folkrörelse och det kan man förstå när det är så otroligt många människor i vårt land som på ett eller annat sätt är engagerade i sporten. Titta bara på publiksiffrorna i Herrallsvenskan och trycket som är på matcherna.
Utöver fotbollen kör Dackarna sin sista grundseriematch i kväll (tisdag) och där ett spännande slutspel står för dörren. Med Jakobsens senaste skada kommer vicemästarna från Målilla vara kraftig underdog, oavsett motstånd.
På onsdag träningsspelar VH för första gången i höst, mot rivalen IK Oskarshamn. Matchpremiären kommer alltid lite som en chock. "Va...redan?". Jo. Jag ska inte göra någon analys av truppen i det här läget, men min känsla är att den är starkare än förra säsongen vid den här tidpunkten. Till och med mycket starkare. På fredag har även passande nog Vimmerbys herrlag i innebandy sin premiär – i Oskarshamn. Mot Craftstaden.
Frustration. John Guidettis AIK fick nöja sig med en pinne mot Djurgården. Detta i en match som blev avbruten under lång tid.
Ni ser. Det rullar på för fullt när vinteridrotterna gör oss sällskap i sina förberedelser.
Och det är väl bara att ta till sig visdomsorden från min tidigare kollega Nicklas Sethsson: "Ta av boxhandskarna och börja smattra på tangenterna". Nånting ditåt.
För övrigt: Varför dröjde det så länge innan derbyt mellan AIK och Djurgården återupptogs? Visst är det förbjudet med bengalbränning och en plastmugg kastades visserligen in. Men att därifrån ha ett avbrott på drygt 30 minuter med 45 000 åskådare på plats var oförståeligt när det inte verkade vara någon hätsk stämning överhuvudtaget och allt verkade lugnt på läktarna. Nu satt jag hemma i TV-soffan muttrandes, otålig och bara väntade. Inte konstigt att beslutet väckte irritation hos så många.
Matchen då? Den slutade 0–0. Jippi. Kanske lika bra att jag inte var där, trots allt.
Folkfest. Derbyt mellan AIK och Djurgården lockade över 45 000 åskådare till Strawberry Arena.