Om några veckor drar han söderöver igen, till sin nya hemvist, Höchstadt an der Aisch i Tyskland.
– Jag trivs kanon där, säger han medan han njuter av storstadsvimlet i Köpenhamn.
För den 50-årige Osby-sonen kommer Vimmerby och Vimmerby Hockey alltid ha en särskild plats i hjärtat.
Det var här han tillbringade fyra säsonger. Den första som assisterande tränare 2017/2018, de andra tre som sportchef mellan åren 2019 och 2022. Sen lämnade han, med Västervik som första hållplats på sin fortsatta hockeyresa – och sen då, Tyskland.
Innan han berättar om sin klubb, nivån de lirar på och hur det är att vara tränare i Oberliga 3, pratar han om Vimmerby Hockey.
– Jag hänger med och följer allt som händer i VH. Och när jag hinner så tittar jag även på matcherna. Och bra att Robin (Christoffersson) är tillbaka. Det är en jäkla trevlig och härlig kille och en mycket bra målvakt.
Hans första anhalt i Tyskland var Onesto Tigers Bayreuth. Sejouren där som assisterande blev dock kortvarig.
– Det funkade inte helt enkelt. Det var inget bra. Sen fick jag kontakt med min nuvarande klubb (Höchstadt Alligators) kort efteråt och det kändes direkt att det var något annat, något bättre. Det påminner mycket om det man är van vid sedan tidigare. En liten stad, inte direkt någon stor budget och många ideella krafter som jobbar för föreningen. Det är bara typ jag som är anställd kring laget. Det betyder att det är otroligt mycket jobb för mig, men det funkar ändå bra och jag använder mig mycket av kaptensgruppen.
I Höchstadt blev Morgan Persson huvudtränare. Trots att det gick bra och att laget tog sig till åttondelsfinal i våras, finns där något som fortfarande gnager och skaver.
– Ja, haha. Det är lite jobbigt när jag tänker på det. Vi kunde ha vunnit och gått ett steg till. I matchen som visade sig bli vår sista, ledde vi med 3–2 i slutet. Motståndarlaget plockade sin målvakt och vår bäste spelare hade helt öppet mål och kunde definitivt avgöra mot Leipzig. Fasen vad gött, hann jag tänka. Jag ser och hör våra fans börja jubla. Det var närmare 500 supporters på plats på bortaläktaren. Sen får vår kille något av hjärnfrys. Han tappar pucken och de gör 3–3.
Persson tar en kort paus från sin story, för att sedan beskriva känslan han hade där och då:
– Jag mådde fysiskt illa och när jag tittade på sportchefen var han likblek i ansiktet.
Matchen gick till förlängning, där Höchstadt förlorade halvvägs in i den femte perioden.
Morgan Persson skrattar till innan han berättar att han matchade sitt lag hårt och att det tog på krafterna.
– Vår bäste back spelade 49 minuter och kunde inte gå efteråt...
Nåväl. Det om slutspelet och förra säsongen. Nu till den som väntar. Och den som startar samtidigt som Vimmerbys i Hockeyallsvenskan, alltså 19 september. Truppen är i princip helt klar och i laget återfinns en annan VH-bekanting, då fowarden Samuel Eriksson är ny i laget. Säsongen 2018/2019 var han utlånad till Vimmerby från Timrå i tio matcher. I övrigt består truppen av många tyskar så klart och också flera spelare med dubbla medborgarskap.
– Det är en salig blandning med nationaliteter, trots att varje lag bara får ha tre importer.
Nivån, hur är den?
– Det är svårt att jämföra med i Sverige, men de bästa lagen håller hög division ett-klass, kanske till och med bättre än så. Jag trodde faktiskt inte att standarden skulle vara så hög som den är.
Och hur är intresset?
– Det är jäkla stort. Matcherna sänds på TV och det är massa presskonferenser. Vi har också en trogen publik som följer oss överallt. Om vi spelar derby mot Bayreuth så har vi säkert 400-500 fans med oss dit. Det är ett stort tryck.
Ekonomiskt är Persson nöjd med dealen han har.
– Jag kan tänka mig att det är bättre än division ett i Sverige.
Boendet är mer än bra.
– Jag kan verkligen inte klaga. Det är toppen. Jag bor själv i en stor villa med sex rum och kök – och pool. Däremot är inte staden världens kanske roligaste. Det finns i princip ingenting att göra, men å andra sidan är det inte särskilt långt till större städer som Bamberg, Erlanger och Nürnberg. Det är inte heller så fasligt långt till den tjeckiska gränsen.
Dit, till Tjeckien, ska laget för övrigt på träningsläger innan seriestarten.
Tillbaka till Vimmerby Hockey. Morgan Persson berättar att han är sjukt imponerad av att klubben lyckades hålla sig kvar i Allsvenskan debutåret och med den vändning som laget stod för i kvalet mot Tingsryd.
– Det såg jobbigt ut där ett tag när de låg under med 3–1 i matcher, sen hittade de en väg tillbaka och klarade av det. Otroligt bra gjort.
Vad tror du om Vimmerbys chanser kommande säsong?
– Andraåret brukar vara tufft. Jag hoppas att det ska gå bra såklart och att de kan bygga vidare på organisationen. Pelle (Johansson, sportchef) gör ett grymt jobb med tanke på resurserna. Han får till många delar jobba på andra sätt än andra sportchefer. Det är skilda världar. Jag ska inte säga att pengar styr allt, men det är klart att det är skillnad och ett stort glapp mellan klubbarna.
För Morgan Persson väntar alltså andra året som huvudtränare i Höchstadt Alligators i tyska Oberliga 3.
Det är en annan del av hockeyvärlden. En värld där Morgan Persson trivs alldeles utmärkt, trots då det som hände den där jobbiga slutspelsmatchen mot Leipzig.
Det är historia. Nu skrivs en ny.