Den här gången skulle det väl ändå gå vägen?
Tecknen fanns där. Den långa Norrlandsresan var avverkad, som avslutades med en imponerande kollektiv insats och superskön seger mot Hudiksvall med 4–1. Och allt vad det innebar av självförtroendeboost.
Starten var också lovande. VH satte högsta fart från första nedsläpp och tryckte ner skåningarna.
Det var bara ett problem, ett återkommande sådant mot just Kristianstad. Puckuslingen ville inte in och det var knappast någon högoddsare. Målet vaktades ju av VH-spöket Wictor Ragnewall. 31-åringen med Fotskäls HC som moderklubb vägrar släppa puckar bakom sig när han möter Vimmerby. I tidigare fyra möten hade han släppt två (!) mål, ett vardera i de två första matcherna. Efter Hugo Ollilas ledningsmål borta mot Kristianstad i minut 17 i match två har han hållit nollan. Det betyder elva raka perioder och över 222 minuter.
Det är ruggiga siffror.
Förlusten var en stor besvikelse i VH-lägret.
Precis som matchen i sig.
Det här var ingen toppmatch. Vad ett ovanligt blekt Kristianstad hade för gameplan var tydligt. Spela snålt, prioritera försvarsspelet – och lita till målvakt Ragnewall. Vi kan kalla det för en "bra bortamatch", slutspelshockey, cyniskt och allt det där, men likafullt, det var sannerligen ingen hockeypropaganda från deras sida. Långt ifrån.
Vad gjorde väl det. De gjorde kort och gott vad som behövdes. That´s it.
Sett till spel, offensivlusta och framåtlutande borde Vimmerby ha vunnit, trots att de inte var sitt bästa jag.
Jag kan ha fel, men jag kände inte riktigt samma sprakande gnista och glöd och ren jävlaranamma som när jag såg dem i Hudiksvall i måndags. Då var känslan att det fanns en desperation och en offervilja där spelarna var beredda att göra precis allt vad som krävdes för att vinna, om det så hade kostat en tand. Den känslan infann sig aldrig på samma sätt den här gången.
Nu spelar det ingen roll. Hårdfaktan talar sitt eget, obarmhärtiga och sett med VH-perspektiv säkert också orättvisa språk.
Vimmerby 0
Kristianstad 1
Det gick alltså inte den här gången heller, trots att det möjligtvis var Vimmerbys bästa försök på de här fem matcherna. Någon längre tid för att deppa över förlusten finns inte. Redan på lördag är det match igen, hemma mot Väsby. På tal om trender så lär VH ha stora möjligheter att vinna. Det har inte förlorat två raka sen i mitten av november.