Osäkerheten var stor hos SHL-klubbarna om folk skulle återvända till arenorna i stora skaror efter pandemin.
Lägg därtill ekonomiskt tuffa tider med skenande matpriser, rekordhöga elkostnader och räntehöjningar. Mycket som en effekt på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Men hockeysupportrarna törstade efter liveidrott och intog arenorna i rekordskaror. SHL drog i förra säsongens grundserie 2 170 826 åskådare – den högsta totalpubliken genom tiderna.
Publiksnittet på 5 964 var det högsta sedan högsta serien utökades till 14 lag.
Den nya säsongen är fortfarande ung, men tendensen efter fyra omgångar och en match är god och publiksnittet ligger på 6 178 åskådare.
Örat mot rälsen
Färjestads vd är försiktig när han svarar på om trenden kommer att hålla i sig.
– En indikator är att säsongskortsförsäljningen gått bra, partnermarknaden bland våra företag har varit bra. När vi släppte lösbiljetterna var det bra tryck där. Än så länge ser vi inte att trenden inte skulle fortsätta, men vi håller örat mot rälsen, säger han.
Färjestad slutade tvåa i publikligan förra säsongen och snittade 7 296 åskådare. Med pandemiåren borträknade så var det fjärde säsongen i rad klubben hade ett snitt över 7 000.
Till skillnad från publikledande Frölunda äger Färjestad sin egen arena och drog in 43,7 miljoner kronor i biljettintäkter och 47,5 miljoner kronor i restaurang- och kioskförsäljning.
Färjestad gjorde en vinst på 20 miljoner kronor förra säsongen – även om finalserien mot Luleå säsongen innan är medräknad.
Med såna siffror ligger klubben, som vann SM-guld 2022 och tillhör guldfavoriterna den här säsongen, i topp.
– Totalt sett står vi oss bra i den tävlingen, säger Larsson nöjt.
Färjestad har 8 250 som arenakapacitet och har, sett till snittet i fjol, plats för ytterligare knappt 1 000 åskådare per match.
Nya ska lockas
Trots att det är välfyllt på matcherna ser Färjestad var man kan bli bättre:
Kvinnor och svenskar med utländskt ursprung.
– Jag tror hockeyn rent generellt har mycket kvar att jobba på. Vi är uppe i drygt 30 procent på andelen kvinnor och tjejer i arenan, men det är halva befolkningen så varför skulle det inte kunna vara 50 procent?
– Vi har också pratat mycket om att en stor del av våra invånare som är första, andra eller tredje generationens invandrare, som typiskt sett kanske inte är hockeyutövare, också skulle kunna spela och vara en del av vår publik, säger Larsson.
Klubbarna i SHL samarbetar i publikfrågor.
– Vi har ett gott resonemang och utbyte mellan klubbarna och ligan centralt om de här bitarna. Sedan är recepten väldigt olika bland oss 14 klubbar. Arenaförutsättningarna är olika, möjligheterna att göra något är olika beroende på om man äger eller hyr arenan, säger Larsson.
Om Frölunda och Färjestad är publikgiganterna blir de slagna på fingrarna sett till beläggningsgraden. Där var Luleå bäst i SHL förra säsongen med en beläggning på 97,6 procent tätt följt av Örebro på 97 procent och HV71 på 95,5.
