I fredags tog Wilma Svensson guld på 100 meter i JSM för första gången.
Då var glädjen näst intill total.
Det var inte samma känslor när hon tog silver på dubbla distansen i Ljungby under söndagen.
– Jag ville verkligen vinna och trodde också att jag skulle lyckas, säger hon med en suck och tillägger att hon redan på uppvärmningen kände i kroppen att det inte var hundra.
– Jag har tävlat väldigt mycket de senaste veckorna och jag var sliten.
Wilma var snabbast i försöken och var favorit att ro hem guldet. Länge såg det ut som hon skulle få sträcka upp armarna i skyn igen efter målgång, men icke.
– Starten och kurvan var jättebra. Jag ledde länge, men blev passerad precis innan mållinjen. Det kanske låter dumt när man tagit ett JSM-silver, men jag var väldigt besviken efteråt. Särskilt när hon som vann (Elna Wester) i grunden är en 400 meters-löpare.
Tidsmässigt var 23.81 ett av de snabbaste loppen på 200 meter som Wilma sprungit.
Med lite distans tror hon att hon kommer känna sig nöjd med silverplatsen.
– Ja, jo. Med tanke på att jag bara för ett par månader sedan inte trodde att jag ens skulle kunna delta i JSM.
Wilma kan summera en högst framgångsrik juniorkarriär. Tävlingen i Ljungby var den sista som junior.
– Nu börjar det på riktigt, haha.
Något firande av JSM-medaljerna blir det inte än.
– Nä, jag avvaktar beskedet först om jag blir uttagen till Finnkampen eller inte.