För att återgå till rubriken: "Lång och trogen tjänst". Det kan vi verkligen säga när det handlar om ungdomsarbetet som Nicklas Johansson lagt ner i Vimmerby IF. 2006 blev han tränare för klubbens pojkar födda 1999. Sedan dess har han följt dem uppåt i åldrarna, tills nu då.
– Det kändes faktiskt lite vemodigt på den sista träningen och den sista matchen, säger Nicklas Johansson.
Han är en av alla dessa ovärderliga ungdomsledare runt om i vårt avlånga land, som lägger ner nästan hela sin själ för att finnas där för idrottsintresserade unga killar och tjejer.
Nu är det över. Efter alla år med 99:orna har han verkat som tränare för VIF Akademi på slutet.
Vad är det som gör att du slutar nu?
– Jag har känt att motivationen tryter. Den känslan har jag nog egentligen aldrig haft tidigare. Utan jag har alltid drivits av att jag tyckt det har varit så roligt.
Och det är den gemensamma nämnaren även när det kommer till "hans" spelare i "99-laget".
– Det har varit ett fantastiskt gäng grabbar att träna. De har haft en jäkla glöd, vilja och motivation till att träna. Det hände flera gånger att föräldrar ringde och undrade om det verkligen var träning så sent på kvällarna. Och jodå. De kunde vara kvar hur länge som helst och träna, säger Nicklas och nämner som hastigast en nyårsafton för något år sedan då de tränade två pass, ett på morgonen och ett på kvällen.
För att belysa det stora träningsintresset berättar han att det sista året med killarna födda 1999, så tränade laget 152 gånger och hade 50 matcher. Det var 2017. Det innebär fotbollsaktivitet vid 204 tillfällen.
Flera av de här killarna tog klivet upp i A-laget. Ett par av dem är kvar.
– Ludvig Lundqvist var först, sedan kom Gustav (Johansson) och Mojeb (Abduel Majed).
Utöver dem har killar som Oskar Bergman, Jacob Johansson, Ali Mustafa Mohammed, Abdi Salah och Isak Granström mer eller mindre varit bofasta i A-lagstruppen.
Som i så många andra föreningar har sedan studier lockat dem bort från fotbollen och i det här fallet Vimmerby IF.
Vad ska du göra nu då?
– Ja..., jag vet inte riktigt. Risken finns att jag blir rastlös. Det kan bli svårt.
Han öppnar dock för en fortsättning, i liten skala.
– Jag har erbjudit att finnas till hands för extraträningar för ungdomslagen. Som en resurs, kanske någon gång i veckan eller varannan.