Motala AIF skriker ut sin glädje direkt efter slutsignalen.
När P13-laget äntrade konstgräsmattan några minuter innan finalen mot Motala skulle inledas fick de se glädjerusiga klubbkompisar i tjejlaget fira segern ordentligt. De hade precis vunnit finalen mot Vadstena och tagit den första VIF-segern på tjejsidan sedan 2001.
Nu fanns det förväntan i luften om en ny triumf, för killarna.
Vimmerby kom till finalen stärkta av självförtroende efter den dramatiska vinsten i slutskedet mot Nybro, där målvakten Melker Andersson blev stor hjälte med sitt avgörande 2–1-mål på utspark.
Men...redan efter tre minuter kom 0–1.
– Det var tufft förstås att få den starten. Vi hade nog behövt få det första målet. Vi mötte ett väldigt spelskickligt och bra Motala. De hade ett spel som vi inte var vana vid med bara två backar, säger en av lagets tränare, Jakob Andersson.
I slutet av den första halvleken kom 0–2, vilket gjorde uppförsbacken ännu brantare.
Vad sa ni till varandra i paus?
– Nämen, att vi skulle ge allt och försöka vända. Vi trodde på det, säger anfallaren Elvin Lätt.
VIF-laget försökte så gott de kunde och tryckte på framåt, men de hade svårt att komma till de där hundraprocentiga målchanserna.
MAIF spelade samtidigt kontrollerat och lyckades hålla undan till en 2–0-vinst.
Två VIF-ledare tröstar besvikna spelare efter finalförlusten mot Motala.
Besvikelsen var såklart påtaglig i VIF-lägret. I motsats då till Motala.
Jakob Andersson berömde med rätta sitt lag för en mycket stark prestation i hemmaturneringen:
– Visst ville vi vinna, men killarna ska vara jättenöjda med cupen och ska vara stolta. Vi har spelat fin fotboll och haft ett par härliga dagar tillsammans.
Att gå till final är förstås väldigt starkt gjort.
Vad är det som gör att ni är så bra?
– Vi har ett gäng som är mycket fotbollsintresserade, precis som vi tränare. Och jag måste säga att alla killar har skött sig otroligt bra och det gäller generellt. Attityden i alla matcher har varit mycket bra från alla lag.