IFK Västervik:s Hugo Peereboom var ständigt på språng i seriefinalen.
I våras var Knektavallen en stark hemmaborg för Hultsfreds FK. Ingen kunde rubba dem där. I höst är det annorlunda. Först åkte laget på en propp mot Stjärnan (0–4) och under lördagen mot IFK Västervik (1–4).
Segern var också helt i sin ordning. Seriens klart formstarkaste lag, Västervik har elva raka utan förlust, var bättre på i princip alla punkter. Inte minst i försvarsspelet, passningsspelet och även viljemässigt.
– Jag tycker att vi inte är tillräckligt påkopplade. Vi började visserligen ganska piggt, men framförallt tror jag den här insatsen beror på att vi inte är så ödmjuka som vi borde vara. Känslan är någonstans att vi tror att det ska gå lättare än vad det i själva verket gör, säger HFK-tränaren.
Gästerna fick ett tidigt ledningsmål genom duktige backen Abdi Rashid Yusef. Kvitteringen kom och kan noteras på Västerviks "bjudkonto". Ett bakåtpass ställde totalt IFK:s karismatiske målvakt Andreas Olsson. 1–1. Hultsfreds glädje blev kortvarig, då Hugo Peereboom utnyttjade ett slarv i hemmalaget och satte 2–1, som kort senare blev 3–1 genom Albin Kito.
– Vi bjuder på deras mål. Det är lite jobbigt, säger Svensson.
Det var inte bara tungt målmässigt för HFK, utan även spelmässigt. Det som ofta gick så lekande lätt i våras, var i stort sett det omvända nu. Passningsspelet höll helt enkelt inte måttet. Även presspelet var inte där, mot ett förvisso rörligt och bollskickligt IFK.
Hultsfred började piggt i andra halvlek och skapade ett visst tryck, dock utan att få till de högoktaniga målchanserna. Istället kom 1–4 efter en kontring – och rörde upp känslorna i hemmalägret.
– Jag vet knappt vad jag ska säga, men det var solklar offside. Flera meter och direkt efteråt blir vi bestulna på en lika klar straffspark. Efter det går luften till viss del ur oss, säger Sebasthian Svensson och suckar.
IFK vann och övertog serieledningen i nordöstra femman, med en match mer spelad än HFK.
– Idag är vi prinsar, men inte kungar. Vi gör en jättebra match, men vi måste fortsätta att jobba hårt i varje match, sa en lycklig Ergest Fasko, tränare i Västervik.
I hemmalaget var det få spelare som kom upp i normal standard, där vänsterbacken Emil Tapper var klart bäst följt av slitvargen Sebastian Strömbom.