Nyligen skrev Vimmerby Tidning ett reportage om flera ungdomar som ska gå på Idrottsgymnasium i höst och som hårdsatsar på sin sport. Ole Nijdam vet hur det är. Han gjorde samma resa förra året. Men det var långt ifrån någon självklarhet.
– När jag fick reda på att jag hade kommit in på riksidrottsgymnasiet i Nässjö tyckte jag bara det var häftigt och spännande. Sen blev jag väldigt nervös veckan innan skolan skulle börja.
Vad sa familjen när de förstod att du som 15-åring skulle flytta hemifrån?
– De tyckte det var vågat av mig, men var samtidigt stöttande. Jag kan säga att jag fick många samtal från mamma (Sasja) till en början.
Hur var den första tiden då?
– Jobbig. Jag var faktiskt nära att flytta hem direkt. Hemlängtan var stor. Allting var nytt och det tog ett tag för mig att vänja mig vid allt.
Sen nämner Ole just det här med kosten.
– Förutom lunchen på skolan fick jag lära mig att fixa maten själv. Det var en omställning, trots att lag lagade en del mat innan jag flyttade hemifrån.
Vad är favoriträtterna?
– En bra köttbit eller hamburgare. Det är jag ganska bra på, men jag märker att jag har utvecklats – och inte bara med kosten då, haha.
Bowlingen så. Det är i sammanhanget ganska anmärkningsvärt att Ole Nijdam kom in på riksidrottsgymnasium i bowling.
Här får ni förklaringen till det...
– Jag började bowla väldigt sent. Det var 2021, bara 1,5 år innan jag kom in här i Nässjö. De flesta som går här har också föräldrar som har bowlat eller bowlar. Inte jag.
Varför började du?
– Vi spelade alltid på min födelsedag och jag såg lite på bowling på TV och sen var jag fast.
Talangen märktes tidigt.
– Det var inget jag tänkte på själv, men jag fick höra det från andra. Utvecklingen gick snabbt när jag väl började och jag förstod att det här var nog något för mig, något att satsa på.
Nu var det bowling som gällde. Fotbollen i Gullringen var ett avslutat kapitel.
– Jag fick tyvärr lägga av när jag fick en tumör i ett ben. Den var godartad, men jag hade mycket skador och hade svårt att spela, säger Ole Nijdam och blir allvarsam i rösten.
Som ni förstår kretsar mycket kring bowling i hans liv, med träning i stort sett varenda dag – kombinerat med fysträning.
– Det är faktiskt mycket tuffare idrottsmässigt än vad jag trodde från början. Vi tränar mycket och det är väldigt detaljerade träningar med teori. Det är mycket mer seriöst än vad man kan kanske tro. Det gäller att man har disciplin och att man också äter rätt.
Tydligen ger det resultat. I helgen var han hemma i Vimmerby och tävlade i Smålandstouren. I semifinalen imponerade han stort och var bäst av alla. Då slog han också sitt personliga rekord över fyra serier.
– Det var jätteroligt och det gick bra för mig. Jag hade 974, vilket är 244 i snitt. Synd bara att jag inte tog mig längre sen i stegfinalen. Där var jag bara en kägla från att gå vidare.
Det ska också sägas att VBK-löftet Axton Sandberg var riktigt vass i samma tävling. Han placerade sig före Ole Nijdam i totalen.
Frågan är dock när Ole ska fått ett nytt klot av pappa (Rob)? Han blev nämligen lovad det när han slagit sin första 300-serie. Det skedde kring nyår och var en unik händelse, en dröm för alla bowlare.
– Det var fantastiskt. Jag var riktigt nervös innan jag skulle slå mitt sista slag. Inom bowlingen är det tradition att när man har chansen till en 300-serie, så ställer sig medspelarna och applåderar. Det var häftigt. Och jag hade ju en deal med pappa om att jag skulle få ett gratis klot när det hände. Vi får väl se när jag får det, haha.
Vad har du för framtidsdrömmar med din sport?
– Jag vet inte riktigt, men självklart att bli så bra som möjligt och att kunna tjäna pengar på det.
Inom bara några dagar är tanken att han ska skriva över sig till elitklubben BK Clan, i Nässjö.
– Det ser jag fram emot. Sen får man se vilket lag man kommer att spela i. Jag hoppas att det kan bli i F1-laget, som spelar i Allsvenskan. A-laget spelar ju i Elitserien.
Men du, vad har du för tips och råd till dem som ska börja Idrottsgymnasium i höst?
– Att bita ihop i början. Jag halkade efter i skolan den första tiden då jag var mycket sjuk. Jag tror faktiskt att det hade en del med maten att göra. Jag var lite slarvig med kosten då.
Det är han inte längre. Nu äter han bra, tränar bra – och spelar bra.