Det handlar inte bara om att lära sig sikta och få ner prickarna i skidskytte. Det är betydligt fler moment som är nya när Stina Nilsson, en av världens bästa längdskidåkare, sadlar om till skidskytte.
– Först måste man lära sig en del om vapnet, vad har jag för olika delar? Vad kan jag byta, vad händer om jag gör det och vad är en diopter? Sedan måste man hitta en bra position, framför allt i "ligg". Därifrån kan man börja jobba med tekniken och andning och så vidare, säger Johannes Lukas.
Huvudtränaren för skidskyttelandslaget befinner sig just nu hemma i Tyskland – där det råder hårda restriktioner om hur man får röra sig ute på grund av coronaviruset. Han har dragit igång en 30-dagars hemmaträningsutmaning och pysslar isolerad i sin lägenhet med utvärdering av säsongen, som egentligen skulle ha avslutats i norska Holmenkollen den gångna helgen men som tog slut i förtid.
Förvånad
Den sensationella nyheten att Stina Nilsson blir skidskytt gladde honom i de annars dystra coronatiderna.
– Först blev jag väldigt förvånad men sedan har jag tänkt att jag förstår henne. Om man vill göra något nytt efter många år och också efter många medaljer, då är skidskytte en helt annan sport och väldigt komplex, säger Lukas.
Men övergången är inte helt enkel, även om exempelvis Magdalena Forsberg och tyskan Denise Herrmann blev världsstjärnor i den nya sporten. Herrmann tog tre VM-medaljer varav ett guld i Östersund i fjol – tre år efter att hon gjort bytet.
Svårt med snabbheten
På ett år kan man enligt Johannes Lukas troligen lära sig att skjuta hyfsat. Men att få upp tempot tar längre tid.
– Hon kan vara superduktig och lära sig ganska snabbt, men jag tror att två år är realistiskt, säger Lukas, som tror att just snabbheten blir det svåraste.
– Men det låter som att hon (Stina Nilsson) verkligen vill lära sig och det är det viktigaste.
En detalj som Lukas nämner är tiden från att man tar av sig geväret till att man kommer ner i liggposition.
– Där vet jag att Denise Herrmann, som jag pratat mycket med, har tränat flera timmar varje dag. Hon blev stressad över att det alltid tog fem-tio sekunder längre tid för henne till första skottet, så hon övade hemma varje dag på att ta upp och ner vapnet, säger han.
"Inte jättelätt"
Landslagets skyttetränare Johan Hagström tror också att två år är en rimlig tid för att Stina Nilsson ska bli en skidskytt på världscupnivå.
– Men sedan för att bli absolut topp-topp så krävs nog fyra, fem, sex år, säger Hagström.
– Det krävs väldigt mycket jobb och speciellt första månaderna är jätteviktiga, att det blir rätt gjort. Men jag tror att Stina har väldigt bra förutsättningar.
Det är inte klart om Stina Nilsson ska ingå i landslaget direkt och hur hennes träning ska läggas upp. Men Johannes Lukas säger att man självklart ska se över vilka resurser man har för att hjälpa henne och han ska personligen prata med Nilsson de närmaste dagarna.
– Det är superintressant för alla. Vi kan lära oss ganska mycket från henne med och det kan bli bra sparring också. Jag gillar sådana situationer, när man får nya utmaningar, säger Lukas.
