Ekologi kan rädda kyrkan – och världen

Hans Mannefred (mittten) slår ett slag för mer ekologi i kyrkan genom att överlämna en bok i ämnet till biskop Sören Dalevi, Svenska kyrkan (till höger) och kardinalen Anders Arborelius, Katolska kyrkan (till vänster).

Hans Mannefred (mittten) slår ett slag för mer ekologi i kyrkan genom att överlämna en bok i ämnet till biskop Sören Dalevi, Svenska kyrkan (till höger) och kardinalen Anders Arborelius, Katolska kyrkan (till vänster).

Foto: Gunnar Lundquist

Debatt2019-09-03 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svenska kyrkan förlorar för varje år fler och fler medlemmar. En satsning på ekologi kan locka fler till kyrkan och rädda världen, men samtidigt också vara räddningen för kyrkan. Det är dagens sanning, på det sättet kan man ”slå två flugor i en smäll”.

När jag deltog i en naturpromenad i Mariebergsskogen i Karlstad lördagen den 25 augusti, blev det en manifestation för att vi ska vara rädda om Guds skapelse. En dag värd att minnas, helt enkelt ett minne för livet.

Utbildning var förr en viktig uppgift för Svenska kyrkans. Idag och i framtiden, så är det folkbildning som gäller i Grundtvigs fotspår. Grundtvig var prästen som startade Nordens första folkhögskola i Rødding. Året var 1845.

Folkbildningen har betytt mycket för många medborgare i Sverige och för samhällets utveckling. Folkbildningen har även en framtid roll – inte minst när det gäller klimatfrågor och ekologi. Här kan och ska Svenska kyrkan vara en av aktörerna. Och naturligtvis kan samverkan ske med studieförbund och folkhögskolor.

Jag fick träffa två kyrkliga företrädare företrädare på promenaden. Sören Dalevi, folkbildaren och biskopen i Karlstad stift, och folkbildningsvännen Anders Arborelius, biskop och kardinal i Katolska kyrkan.

Jag passade på att överlämna Svenska Naturskyddsföreningens bok om ekologi till dessa herrar och slog ett slag för ekologi i kyrkan. Jag har nu förhoppningen att tre aktörer: Svenska kyrkan, Katolska kyrkan och Naturskyddsföreningen kan bilda en treenighet för att ha fokus på ekologi.

I andakten i ett gammalt Betelkapell prisade Hans Kvarnström från Svenska kyrkan Gretas arbete med klimatfrågorna. Tack för det.

Carl von Linné var det på sin tid som tog upp begreppet ekologi. Han räknas idag av många som världens mest kända svensk. I framtiden kan det bli Greta som är det – om det nu inte blir Arborelius som blir påve och får första platsen. Hur som helst krävs samarbete och goda krafter för att rädda världen.

Hoten är många mot vårt dricksvatten. När man är i Karlstad; tänker man naturligtvis på hur vi ska rädda Vänern. Själv har jag sysslat med att arbeta för att Rädda Vättern i 40 år. Och det tänker jag naturligtvis fortsätta med.

Det är nästan en miljard människor som idag inte får rent vatten varje dag på jorden. Det är en utmaning för alla som vill värna om Guds skapelse: att se till att så många som mjöligt får rent vatten varje dag. Det är både en lokal och global fråga.

Utan vatten blir det inget dop. Och utan vatten blir det inget liv. Värna om vattnet!

Kyrkan ska stå för mångfald, något annat vore enfald. Och mångfalden fanns i naturpromenaden, där människor i olika åldrar och med olika bakgrund gick en promenad i naturen, som innehöll böners om lästers upp på såväl svenska som engelska. Fint tycker jag!

Jag som skriver detta har haft cancer. Cancer är ofta ett resultat av det står dåligt till med ekologi i praktiken och med klimatet. Därför brinner jag mer än någonsin nu för att arbeta för mer ekologi och att så många som möjligt ska bli klimatsmarta.

Alla behövs, även du. Kom med i arbetet! Varför inte genom Svenska kyrkan eller Katolska kyrkan. Är vi många, så kan vi påverka. Det är det som är demokrati. Demokrati är vi – inte ni. Nu räddar vi världen!