Det vänder för cirkusen

Debattören Janne Näsström (bilden) är glad över att inställningen till cirkus verkar vara på väg att ändras.

Debattören Janne Näsström (bilden) är glad över att inställningen till cirkus verkar vara på väg att ändras.

Foto: Tord Olsson

Debatt2019-08-26 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag har skrivit ett antal larmartiklar om situationen för turnerande cirkusar. Men nu vänder det.

Efter flera år av förföljelse ökar antalet besökare, både för cirkusar med och utan djur. Ett av skälen torde vara larmet från LRF om att militanta djurrättsaktivister, samma som jagar cirkusar, terroriserar lantbrukare.

I år turnerar tre svenska cirkusar och dessutom finns en tysk minicirkus i landet, men har under en stor del av säsongen varit inhyrd av en semesteranläggning. För de svenska cirkusarna är publiksiffrorna i nivå med 2012, innan drevet mot cirkuskulturen startade. Det har handlar om mer än djuren.

Den kraftiga nedgången i antalet besökare beror på att fem cirkusar lagt ned, bland dem Scott och Maximum, vilka var i särklass störst. Men de tre kvarvarande har i år lika mycket eller mer publik jämfört med 2012.

Säsongen är inte slut, men om inget oförutsett händer lär det sammanlagda antalet besökare närma sig 200 000. Det innebär att cirkus är en av landets allra största turnerande kulturyttringar. På många mindre orter är cirkus årets enda professionella kulturbesök.

De kvarvarande cirkusarna kan inte spela fler föreställningar och kan inte ta in särskilt många fler åskådare, med undantag för enskilda dagar som skolavslutningen. Det innebär att det finns utrymme för fler aktörer, utan att det kostar stat och kommuner ett öre. Tvärtom tjänar kommunerna på cirkus genom sina avgifter för markupplåtelse och affischering.

Dock är höga avgifter ett tveeggat svärd. Med dagens marknadsläge kan cirkusarna välja bort kommuner med höga avgifter. Det finns tillräckligt många kommuner som vill ha cirkusbesök, i vetskap om att medborgarna gillar cirkus och att svenska cirkusar sköter sig bättre än andra evenemang, med allt från ordning till att plocka bort affischer.

En intressant utveckling är att ett stort musikbolag hyrt in sig på en av cirkusarna för konserter. Anledningen är att cirkusar har mycket bättre logistik än vanliga evenemang och spelar på många platser. Det är bara att plocka russinen och resa dit med artister samt ljud- och ljustekniker. Allt annat finns redan på plats. Det här är mycket positivt, eftersom jag av egen erfarenhet vet att många drar sig för att gå in i ett cirkustält, på grund av erfarenheter från sunkiga öltält. Tack vare musiksatsningen har 10 000-tals svenskar i sommar för första gången varit inne i ett cirkustält.

Det enda negativa är att djurrättsorganisationen Djurfront och terrornätverket ALF har intensifierat sin jakt på landets sista cirkus med djur i större antal. Det är samma grupp som terroriserar bönder. Efter en tafflig insats i Helsingborg har polisen dragit åt tumskruvarna och djurrättsaktivisterna hanteras numera på ett föredömligt sätt. Utanför storstäderna anses djurrättsaktivister vara ett långt mycket större problem än välskötta cirkusdjur.

Vad som återstår är att få vissa politiker och myndigheter att ändra attityd till turnerande cirkus. Men det borde gå upp för dem att cirkus är kultur som inte kräver kunskaper i språk, om sociala koder eller utbildning för att förstå och uppskatta. Utan kostnad för skattebetalarna.