Fortsatt sårbart läge för lantbrukare

Tusentals bönder har sökt krisstöd efter förra sommarens torka då flera lantbruk drabbades hårt ekonomiskt av bristen på foder. "Återhämta sig helt får man göra på sikt" menar lantbrukare Jonas Karlsson.

Cirka 400 betesdjur rör sig på Kulla Gårds ägor.

Cirka 400 betesdjur rör sig på Kulla Gårds ägor.

Foto: Elin E Elmström

Pelarne/Kulla2019-06-25 06:00

Runt 25 000 bönder har sökt krisstöd efter förra årets torka enligt LRF, lantbrukarnas riksförbund. I Kalmar län sökte 1 426 lantbruk stöd hos Jordbruksverket. En av dem är Jonas Karlsson på Kulla Gård som har nötköttsproduktion och runt 400 betesdjur.

– Jag började 2006 och förra sommaren var nog det värsta året hittills fodermässigt. Det var som mest akut när betet tog tvärslut och man dag för dag fick se till att djuren hade något att äta. Sedan blev det en bra skörd på hösten men jag var ändå tvungen justera djurantalet som jag kunde ha kvar och köpa in foder för cirka 300 000 kronor för att klara vintern.

Enligt LRF ska lantbrukare i Sverige sammanlagt ha förlorat cirka 10 miljarder i inkomstbortfall. Det krisstöd som delas ut beräknas täcka cirka 15 procent av effekterna. Eleonor Nilsson är ordförande för LRF i Vimmerby och hon menar att stödet är positivt men att det inte är i närheten av att täcka upp lantbrukarnas ökade kostnader.

– Många har haft det tungt ekonomiskt eftersom man behövt köpa in mer foder än vanligt samtidigt som det varit mycket dyrare än normalt. Stödet är en hjälp men inte alls i proportion till de ökade foderkostnaderna. Vi har ännu inte sett slutkonsekvenserna av förra året och jag tror att det kan bli tufft i år också eftersom många fortfarande ligger back. Fodermässigt finns det chans att återhämta sig under året men inte ekonomiskt.

Jonas Karlsson är av liknande åsikt.

– Stödet får vi för att myndigheterna ser att vi kämpar, det är välkomma pengar som hjälper till en del men det räcker inte till mina ökade kostnader. Sedan är frågan om man ska få stöd för allt. Företagande är alltid ett risktagande. Fördelen med ett år som det förra är att man måste skruva på alla parametrar och bli bättre, hitta nya lösningar, kanske nya betesmarker som inte används.

Trots läget känner inte Eleonor till någon lantbrukare i kommunen som tvingast sluta på grund av torkan. Skulle väderleken från ifjol upprepa sig menar hon att det ser mörkare ut.

– Den tanken vill man inte ens tänka. Blir det likadant tror jag att det är fler som slutar. De ekonomiska bufferterna man kanske hade är nog slut för de mesta. Vi är fortfarande i ett sårbart läge.

Efter att många fått en första skörd som är större än normal råder det en försiktig optimism inför framtiden.

– Vi har fått en jättebra första skörd och det finns mycket gräs i betena, berättar Jonas.

– Med förra året i tankarna vill man gärna kunna bygga upp reserver inför framtiden. Man måste vara optimist annars är det bara att sluta och att ta ett annat jobb.

– Många är positiva, speciellt då man ser att det fortsätter att växa, så det känns hoppfullt, menar Eleonor.

– Det som behövs nu är att det blir en bra andra och tredjeskörd för att täcka upp till höst och vinter.

Jonas Karlsson hoppas på att kunna bygga upp ett foderlager i fall att det blir fler år med extrem torka i framtiden.
Jonas Karlsson hoppas på att kunna bygga upp ett foderlager i fall att det blir fler år med extrem torka i framtiden.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!