â Ta en kaka till, sĂ€ger Eva Lis Mattsson och hĂ€ller upp kaffe ur en porslinskanna.
PÄ ett kakfat med fot serveras kardemummabullar, kolasnittar och kokoskakor. Kaffet dricker vi ur smÄ kaffekoppar pÄ fat. I stora salen pÄ bottenvÄningen i det vitrappade huset pÄ Smultronboda fÄrgÄrd i Stora Björka, Edsbruk, vilar ett förunderligt lugn. Det kÀnns som om tiden har stannat.
â Det var hĂ€r jag vĂ€xte upp med mina tvĂ„ syskon. Mina förĂ€ldrar drev lantbruk med kor, hĂ€star, nĂ„gra grisar, höns och fĂ„r. Men i mitten av 60-talet övergick de till enbart fĂ„r och pĂ„ 70-talet hade de en besĂ€ttning om 180 tackor.
Förutom kunskaper om lantbruk fick Eva Lis en stor dos kultur med sig hemÂifrĂ„n. Hennes mamma Britta Johansson var engagerad i Studieförbundet Vuxenskolan med skapande, hantverk och folkbildning i fokus. NĂ€r det var dags för Eva Lis att gĂ„ pĂ„ gymnasiet valde hon ekonomisk linje.
â Jag visste inte riktigt vad jag ville bli. Ekonomisk linje var ett praktiskt val.
Efter en resa i grekiska övÀrlden och en terminskurs pÄ lanthushÄllskola i Rimforsa sommarjobbade Eva Lis pÄ Norra sjukhusets produktionskök i VÀstervik.
â Men jag hade en idĂ© om att jag ville bli lantbrevbĂ€rare. NĂ€r jag var liten hade vĂ„r brevbĂ€rare kommit in i köket för en pratstund och en kopp kaffe. Det verkade vara ett trevligt arbete.
Eva Lis testade sommarjobb pÄ Posten i VÀstervik och fick möjlighet att gÄ en utbildning till postkassörska.
â Jag jobbade sedan pĂ„ postkontoren i VĂ€sterviks kommun Ă€nda fram till slutet av 90-talet. Det blev aldrig nĂ„gon lantbrevbĂ€rare av mig.
Fritiden Àgnade Eva Lis Ät sÄng och teater. Hon sjöng i kyrkokör och 1982 startade hon Hotlips, en dubbelkvartett.
â âApollo Theaterâ var en uppsĂ€ttning som vi gjorde tillsammans med Oskarshamns storband. Det blev Ă„tta framtrĂ€danden under 1985. Vi spelade Ă€ven med bland andra Svante Thuresson och Malou Berg. Det var riktigt skojigt.
Hon var Àven med och startade föreningen Teaterskeppet 1987 och nÄgra Är senare tog hon ett sabbatsÄr frÄn Posten för att gÄ en teaterutbildning pÄ en folkhögskola i Norrköping. Hon var Àven engagerad i VÀsterviksrevyn och det var dÀr som hon trÀffade sin blivande make Krister. BÄda tvÄ hade en lÀngtan att göra nÄgot annat Àn att jobba pÄ kontor.
â En lĂ€ngre tid hade jag och mina syskon funderat pĂ„ vad som skulle hĂ€nda med gĂ„rden nĂ€r vĂ„ra förĂ€ldrar inte kunde bruka den lĂ€ngre. SĂ„ nĂ€r jag trĂ€ffade Krister var det inget svĂ„rt beslut. Vi ville flytta hit.
Eva Lis och Krister tog över fÄrbesÀttningen, men för att kunna leva pÄ den nÀringen krÀvdes mer fÄr Àn vad gÄrden med sina 70 hektar hade kapacitet till.
â Krister kom dĂ„ pĂ„ idĂ©n att förĂ€dla fĂ„rköttet och 2003 öppnade vi gĂ„rdsbutik med egenproducerade charkvaror.
NÀr pappa Bertil och mamma Britta gick bort 2008 stod den vitrappade mangÄrdsbyggnaden tom.
â Vi funderade pĂ„ vad vi skulle göra med barndomshemmet. Vi kom fram till att göra i ordning övervĂ„ningen för att hyra ut till turister.
Besökare som kom till gÄrden var nyfikna och vetgiriga. Barnen ville klappa och se lammungar. Allt som oftast, nÀr Eva Lis var pÄ vÀg för att sköta fÄren, överöstes hon av frÄgor om gÄrden och dess historia.
â Jag tĂ€nkte att jag kan ju köra igĂ„ng ett cafĂ©. DĂ„ blir det lite inkomster samtidigt som jag berĂ€ttar.
Sagt och gjort. Eva Lis tog pĂ„ sig mamma Brittas vita förklĂ€de, knöt en schalett om hĂ„ret och började baka. Inte lĂ„ngt senare föddes den interaktiva barnteatern âPelles nya klĂ€derâ baserad pĂ„ Elsa Beskows saga med samma namn.
â Vi ville visa hur ull blir till tyg och tyg till klĂ€der. Sedan drog vi i gĂ„ng allsĂ„ngskvĂ€llar som har utvecklats till musikkvĂ€llarna âVisor vid grillenâ.
För nÄgra Är sedan upphörde förÀdlingen av fÄrkött. Krister som drev den delen hade svÄrt att hitta en eftertrÀdare. Men viskvÀllar, café, barnteater och uthyrning fortsÀtter. LikasÄ lantbruket med fÄravel. Under mars och april har 40-talet tackor av den vitpÀlsade rasen leicester lammat. PÄ Àngarna runt gÄrden gÄr nu bÄde tackor och lamm för att beta det spÀda grÀset.
â FĂ„ren ger kött, skinn, ull och vĂ„rdar naturen. Just nu handlar det om att se över stĂ€ngsel. Vinterfoder till djuren kommer frĂ„n gĂ„rden. Vi har inte egna maskiner utan köper âkörslorâ, alltsĂ„ körningar, av en granne.
Kökslandet dÀr mamma Britta odlade lök, morötter, potatis och sallad till hushÄllet Àr igenlagt.
â Vi Ă€r inga Mandelmanns, skrattar Eva Lis. DĂ€r landet en gĂ„ng lĂ„g stĂ„r tĂ€lt och scen. Vi odlar kultur i stĂ€llet.
Eva Lis Àr engagerad i bygden och medlem i flera föreningar, bland andra VÀstra Eds hembygdsförening, Smaka pÄ Tjust och HushÄllningssÀllskapet. Och hon sjunger i VÀstra Eds kyrkokör. PÄ frÄgan om hur hon ser pÄ sin framtid sÀger hon att hon kommer fortsÀtta gÄ hÀr pÄ gÄrden med vattenspannen, koka kaffe och baka.
