Bränner skog – för naturens skull

Mitt i värsta torkan satte Länsstyrelsen eld på två ställen, sammanlagt 14 hektar, i Björnnäsets naturreservat utanför Hultsfred. Och det gjorde man för naturens skull.

Sakta droppar den brännbara vätskan ut på marken. Dock inte fortare än att den hinner brinna upp och inte hamnar oförbränd i naturen.

Sakta droppar den brännbara vätskan ut på marken. Dock inte fortare än att den hinner brinna upp och inte hamnar oförbränd i naturen.

Foto: OLOF CARLSON

Hultsfred2019-04-29 18:00

– Det är för att bevara de naturvärden som finns här i naturreservatet säger projektledare Erik Nordlind på länsstyrelsen i Kalmar.

Skogsbränder har funnits i alla tider och många växt- och djurarter är helt enkelt beroende av bränd skog för att överleva. Och de här naturvårdsbränningarna görs för att gynna de här arterna som med våra moderna brandbekämpningsmetoder fått det ganska tufft.

Men det handlar förstås om kontrollerad bränning. Det får liksom bara inte hända att det skenar.

Det kan tyckas minst sagt motsägelsefullt att när det ena eldningsförbudet efter det andra införs för att undvika skogsbränder så går myndigheterna ut och sätter eld på skogen med vett och vilja.

– Men det måste göras när det är riktigt torrt i marken, säger Anna Lindberg kommunikatör på länsstyrelsen, det är så att kriterierna för en lyckad naturvårdsbränning sammanfaller med kriterierna för eldningsförbud.

Väderförhållandena, balansen mellan torka och fukt i marken är avgörande för hur bränningen lyckas och ger mesta möjliga naturvårdsnytta.

Utan att man för den skull tar några risker för att det ska sprida sig. Så det första som hände på platsen i går eftermiddag var att man gjorde en begränsningslinje som fick sig en ordentlig rotblöta. Sedan eldade man på mot vinden hela tiden. Tekniken går i korta drag ut på att det inte ska finnas något brännbart kvar i vindriktningen.

Det är en lång rad olika djur, insekter och fåglar som gynnas av en naturvårdsbränning, många är helt beroende av bränd skog för att överleva. De mest kända växterna är kanske Brandnäva och Svedjenäva, vars frön kan ligga i åratal i marken och först efter en brand så gror de.

Många insekter behöver brända träd för sina larver. Vilket uppskattas av många fåglar, som till exempel den tretåiga hackspetten som får lysande jaktmarker.

– Många av de här arterna finns i Björnnäsets naturreservat, säger Erik Nordlind, och vi vet att de är hotade. För hur motsägelsefullt det kan låta i dessa tider, brinner det för lite. Det ska ju brinna på rätt ställe också.

Så genom att bränna av markvegetationen på vissa utvalda ställen gör länsstyrelsen en insats för att bevara de här märkliga arterna. Och gynna en hel rad andra.

För att minska spridningsrisken skapades en brgränsningslinje som fick en ordentlig rotblöta både högt och lågt.
För att minska spridningsrisken skapades en brgränsningslinje som fick en ordentlig rotblöta både högt och lågt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!