Över 13 000 tåg som aldrig gick

Mer än 13 000 inställda tåg på Tjustbanan sen 2009. Det är var fjärde avgång och ungefär dubbelt så många inställda tåg som på Stångådalsbanan.

Tågens kanske värsta fiende på Tjustbanan är nedfallna träd. Den 3 januari hade KLT sju påkörningar på Tjust- och Stångådalsbanan på en dag.

Tågens kanske värsta fiende på Tjustbanan är nedfallna träd. Den 3 januari hade KLT sju påkörningar på Tjust- och Stångådalsbanan på en dag.

Foto: Ulrik Alvarsson

Västervik2019-04-17 18:00

Det visar en genomgång vi gjort av tågtrafiken på Stångådalsbanan och Tjustbanan för åren 2009-2018.

– Tågtrafiken med Kustpilen lider av eftersatt underhåll på banorna och att banorna inte är trädsäkrade, säger Katharina Seijsing, basenhetschef vid Kalmar länstrafik, KLT.

Hon jämför med tågtrafiken mellan Kalmar och Emmaboda där bara en-två procent av tågen ställs in.

– Så är den banan trädsäkrad också.

Trafikverket genom presskommunikatör Beisi Sundin säger så här om banans underhåll;

– Vi underhåller Stångådalsbanan enligt ”nedbrytningsmodellen”, vilket även gäller på Tjustbanan. Det låter mer negativt än vad det är och innebär att vi inte ökar standarden, men att det ändå ska vara okej standard. Bland annat har vi nyligen bytt 1 000 slipers. Så underhållet är inte eftersatt, men det finns mycket att göra, säger hon.

Snittet för inställda tåg på Tjustbanan är 24,8 procent de tio senaste åren. Ett år ställdes så många som 45,2 procent av tågen in.

– Det var 2010 och vi ersatte med buss i ett halvår i väntan på de nya tågen, förklarar Katharina Seijsing.

2013 ställdes nära 35 procent av tågen in.

– Då spårade ett godståg ur och blockerade banan en längre period.

Orsaken till inställda tåg varierar. Reparationsarbeten, nedfallna träd, trasiga tåg eller regelbundna rutinkontroller. Till och med pollen nämns i en handling

Varmt och kallt väder eller blöta löv ställer också till problem.

Har järnvägstrafiken blivit mer känslig för vädret?

– Nej, de problemen har järnvägen alltid haft. Vid snö och kyla virvlar snö under tågen och bildar is som kan slå sönder växlar utmed spåret, blöta löv blir som såpa när de mosas på rälsen och hjulen slirar.

Solkurvor uppstår när värmen ökar avståndet mellan skenorna.

– Solkurvor kan inte inträffa om rälsen är helsvetsad.

Stångådalsbanan är bara helsvetsad mellan Linköping och Bjärka Säby i Östergötland.

– En hastig inbromsning kan göra hjulet platt på någon centimeter. En sån ojämnhet kan slå sönder rälsen, särskilt när det är kallt, och hjulet måste svarvas om på verkstad, säger Katharina Seijsing.

Så snart ett tåg varit i en incident, som ett nedfallet träd, måste det till verkstaden i Kalmar.

– Den 3 januari i år hade vi sju påkörningar på en dag. I fjol krockade ett tåg med ett nedfallet träd mellan Hultsfred och Vimmerby. Det tåget var ur trafik i sex månader, säger Katharina Seijsing.

Tågen måste även in för regelbunden säkerhetskontroll, ungefär var fjortonde dag.

– Vi har totalt elva tågset och behöver ha sju i drift för att klara alla avgångar, försvinner ett av de två tågen på Tjustbanan blir varannan avgång inställd.

Totalt har 13 200 avgångar ställts in på Tjustbanan de tio senaste åren. Det är 24,8 procent av totalt 53 100 planerade avgångar. På Stångådalsbanan rör det sig om hälften så många, 12,7 procent.

– Det är fler resenärer på Stångådalsbanan, det gör att flest personer drabbats där, säger hon.

Resandet varierar mellan åren och det är inte alls givet att år med många inställda avgångar också har färst resenärer.

– Inställda eller försenade tåg slår jättehårt mot resenärerna. Även om vi sätter in ersättningsbussar på nästan alla inställda avgångar riskerar resenärerna att komma försent till anslutningar.

Ersättningsbussen tar längre tid än tåget och behöver avgå tidigare än tågets tidtabell.

KLT prioriterar vilka tåg som är viktigast att köra.

– Vi försöker köra tågen med flest resenärer. Det är också lättare att ställa in kortare sträckor, därför ställs det hellre in på Tjustbanan.

Katharina Seijsing tycker att andelen tåg som körs som planerat är för låg. Den ligger på 75 procent för Tjustbanan, respektive 87 procent för Stångådalsbanan under tioårsperioden.

– Det borde vara 95 procent.

Trots alla inställda tåg tycker hon att resandet ligger stabilt.

– Resenärerna är tålmodiga och luttrade, sen vill vi erbjuda så bra produkt som möjligt. Viktigast för det är att standarden höjs på banorna och att de trädsäkras. Tågtrafik är alltid komplicerad, men spännande...

I del fyra av vår tågserie kan du läsa mer om Trafikverkets syn på banornas framtid.

Inget inställt den här dagen.
Inget inställt den här dagen.

Antal resande Tjustbanan

2009 129 888.

2010 163 764.

2011 158 600.

2012 169 616.

2013 142 884.

2014 149 688.

2015 159 636.

2016 163 150.

2017 168 014.

2018 134 472.

(Källa: Kalmar Länstrafik)

Inställda tåg i antal och procent.

2009 1 792 tåg 37,8 procent.

2010 2 437 tåg 45,2 procent.

2011 424 tåg 7,9 procent.

2012 874 tåg 16,2 procent.

2013 1 852 tåg 34,4 procent.

2014 728 tåg 13,3 procent.

2015 953 tåg 17,3 procent.

2016 1 026 tåg 18,6 procent.

2017 1 952 tåg 35,5 procent.

2018 1 154 tåg 21,0 procent.

(Källa: Trafikverket)

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!