Syftet med de så kallade extratjänsterna har varit att hjälpa personer in i arbete, dels sådana som har varit arbetslösa länge och dels nyanlända.
I båda fallen handlar det om grupper som har svårt att få ett arbete utan stöd.
När det rör sig om extratjänster, får arbetsgivaren ersättning med med 100 procent av lönekostnaden: bruttolön, sjuklön, semesterlön och lagstadgade arbetsgivaravgifter.
För offentliga arbetsgivare blir lönekostnaden högre, eftersom de även har förhandlade arbetsgivaravgifter.
Karin Johansson, sektionschef på arbetsförmedlingen i Västervik, säger att det för tillfället är 84 personer som har extratjänster i vår kommun. En extratjänst pågår i tolv månader, men kan förlängas med ytterligare ett år.
Från kommunens sida finns en oro för ökade kostnader, som en effekt av att arbetsförmedlingen drar ner.
Elisabeth Johansson, arbetsmarknadschef på Västerviks kommun, hoppas att det ska komma något annat efter extratjänsterna.
– De är och har varit en viktig extraresurs, som nu kommer att upphöra. Vi hoppas på nya möjligheter i regeringens vårproposition.
Totalt 63 personer, varav 25 utrikes födda, har extratjänster hos kommunen.
– De finns inom vård, omsorg och skola, men också i många andra verksamheter. Vår uppfattning är att det har fungerat väldigt bra, säger Elisabeth Johansson.
Flera av dem har anställts av kommunen, när extratjänsten tagit slut.