Abbas Alavis öde engagerar stora delar, för att inte säga hela Missionskyrkan i Linköping. Medlemmarna har samlat in namn och skickat till Migrationsverkets generaldirektör och församlingen har ordnat en bönekedja. Många har också varit helt sysselsatta med att översätta dokument – till engelska – som nu skickats till FN och Europadomstolen.
Flera av församlingens medlemmar har också rest till Åstorp för att besöka Abbas Alavi, något han är tacksam för.
– Jag kan hålla modet uppe när jag vet att människorna tänker på mig, säger han i telefon från Migrationsverkets förvar.
Abbas kom till Sverige via Grekland 2015. Efter 13 månader fick han avslag på sin begäran om uppehållstillstånd. Eftersom hans fall överklagades har han blivit kvar i landet längre. De senaste två åren har han bott hos familjen Lundgren, också medlemmar i Missionsförsamlingen. Han går på vård- och omsorgsprogrammet och siktade på att bli brandman.
Att han nu sitter på förvaret i Åstorp beror på att han i slutet av förra veckan togs av polisen när han skjutsade en kompis på cykel. Polisen upptäckte att han inte hade uppehållstillstånd. Hans juridiska ombud, Almina Imamovic hade begärt inhibering av utvisningsbeslutet, men Abbas fick beskedet att avslaget precis hade kommit och han kunde därför skickas till Åstorp.
Så långt är hans öde inte så ovanligt, han delar det med många av sina landsmän.
Det som är lite annorlunda är att han under tiden i Sverige blivit bekännande kristen.
I dag är Abbas, som fyller 20 år i mars, en mycket omtyckt medlem i Missionsförsamlingen i Linköping. Han döptes 2017 och han deltar aktivt i församlingens arbete, både i ungdomsarbetet och genom att assistera under gudstjänster.
– Han betyder så mycket för församlingen, säger Maria Linder som är pastor med ungdomsinriktning.
Det är förenat med stora risker att vara kristen i Afghanistan och en ännu större risk, enligt Abbas själv, att ha konverterat från islam till kristendom. Hans juridiska ombud har ansökt om att han ska få en ny fördjupad prövning med hänvisning till hans tro. Något svar på den begäran har ännu inte nått ombudet Almina Imamovic.
Migrationsverket är inte övertygade om att Abbas Alavi har fått en ny tro.
De skriver till honom:
“Du har lämnat in ett dopintyg och ett antal intyg från församlingsmedlemmar, ett medlemsintyg från bibelskola och ett brev från pastor till stöd för att du konverterat till kristendomen. Migrationsverket finner att de inlämnade handlingarna ger stöd för uppgiften att du har döpt dig och deltagit i kyrkans aktiviteter. Det gör inte i sig att du sannolikt har konverterat av genuin religiös övertygelse.”
Migrationsverket hänvisar till sekretess och vill inte svara på frågor i det enskilda fallet. Istället hänvisar man till hemsidan där man skriver:
“Migrationsverket kan inte avgöra vilken religion en person tillhör men däremot ska den som söker asyl göra sannolikt att han eller hon är i behov av skydd. När Migrationsverket fattar beslut är det alltid den asylsökandes egen berättelse som är grunden för Migrationsverkets bedömning. Därutöver ingår även vittnesmål, intyg och annan stödbevisning i helhetsbedömningen av ärendet."
Det var i Grekland, under sin flykt, som Abbas upptäckte kristendomen. Innan dess visste han inte att det fanns andra religioner än Islam.
– Det var när jag fick hjälp av en grekisk, kristen familj, som jag upptäckte Jesus, berättar han.
Ett argument han har emot sig är att han inte tillräckligt tidigt visat intresse för kristendomen.
Men förklaringen är enkel, säger han.
– När jag kom till Sverige så bodde jag med andra muslimer och då kunde jag inte säga att jag trodde på Jesus. Det hade varit farligt för mig.
Hur ska Migrationsverket veta att du är kristen och att det inte är något du säger för att få stanna?– Nej, jag vet inte hur jag kan bevisa att jag har en tro. Det är jättesvårt.
Att leva och inte "skylta" med sin tro är inget alternativ för honom.
– Nej, för mig är kristendomen kärlek, jag vill inte, och kan inte smyga med det.
Enligt Abbas Alavis juridiska ombud, Almina Imamovic, hör det inte till det vanligaste att en person anger att man bytt tro, som skäl för att få stanna.
– Det är mera vanligt att man säger att man är ateist, säger hon.
Hon fortsätter att arbeta för att få Migrationsverket att tänka om i Abbas Alavis fall. Just nu finns många oklarheter och rena felaktigheter i vissa delar, hävdar hon.
