Det är en fråga som engagerar. Bruksdammarna, som har anor sedan 1700-talet betyder mycket för Mariannelund som samhälle. Både historiskt och i dag. Förr i tiden såg dammarna till att industrin som växte upp längs Brusaån fick energi. I dag är det ett populärt promenadstråk, som dessutom hänger ihop med den så populära Herrgårdsparken.
Det gör att dammens vara eller icke fara är en fråga för långt fler än de som bor utmed Mariannegatan, granne med dammen och visst hördes det en hel del kritiska röster. Men ändå i en sansad ton, vetgirigheten hos publiken var stor och frågorna som ställdes avslöjade att många var väl pålästa.
Ett drygt 30-tal Mariannelundare mötte upp när kommunen kallade till informationsmöte i Emilsalen för att utbyta information.
Några beslut om dammens framtid är inte tagna ännu, även om publiken fick en aning om varåt det lutar. Så här långt arbetar kommunen med tre huvudspår.
Samhällsbyggnadschef Mikael Wärnbring inledde med att presentera de tre olika huvudspåren.
– Det första är att inte göra något alls, säger han. Då behålls vattenspegeln, men samtidigt hindras fisken från att vandra i ån. Och möjligheten för fiskar och musslor att vandra ett av huvudskälen till att den här processen dragit igång.
Dessutom, berättade Stina Ljung från länsstyrelsen i Jönköping, saknar dammen tillstånd från myndigheterna. Och att få ett sådant är också ett omfattande arbete.
Det andra huvudspåret man jobbar efter är att skapa fiskvandringsvägar, på samma sätt som vid den övre bruksdammen.
– Men det är trångt med plats vid Bobinen, sa Wärnbring.
Det här arbetet försvåras av att det finns konstaterade föroreningar i marken där det gamla pappersbruket låg. Och det finns ingen ansvarsutredning klar, om vem om ska göra en eventuell sanering.
Det tredje spåret, som av många uppfattas som huvudspåret, är att helt enkelt riva bort dammen och ge fisken fri väg. Det låter naturligtvis som den enkla vägen, men det kompliceras av flera saker. Som till exempel att bron är byggd över dammanläggningen.Så rivs dammen, behövs en ny bro. Dessutom krävs tillstånd från länsstyrelsen.
Om dammen försvinner kommer också vattenspegeln att försvinna när ån återtar sin ursprungliga fåra. Vilket är det som oroar de närboende mest.
– Men vi har all respekt för att dammarna betyder mycket för Mariannelund och dess befolkning, sa Wärnbring och presenterade några dataritade bilder på hur det skulle kunna se ut när det blir klart.
– Men, betonade han, det här är bara landskapsarkitektens fantasier. Vi är bara i ett inledningsskede av processen.
– Brusaån är ett av Jönköpings läns mest värdefulla vatten, berättade Karl-Magnus Johansson, fiskerikonsulent på länsstyrelsen. Den är Natura 2000-klassad och här finns både tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla.
Och där det finns flodpärlmussla, finns det också öring. Musslans larver är beroende av öringen för att överleva.
Det är ett av de främsta argumenten för att skapa fria vandringsvägar i ån. Speciellt som ån inte riktigt når upp till EU-direktivet om god ekologisk standard just på de vandringshinder som finns.
