Bastu följt av dopp i isvak

Det här är livskvalité. Det ska mycket till för att det här gänget herrar ska missa en lördag i bastun, följt av ett dopp i den uppsågade isvaken. "Det ger en kick, det här är veckans höjdpunkt", säger Peder Rannemalm.

Peder Rannemalm, Brenne Bachmann och Alfred Franzkeit, bakom kameran, tog ansvar för att såga upp vaken i isen. Tio centimeter tjock visade den sig ha blivit på en vecka.

Peder Rannemalm, Brenne Bachmann och Alfred Franzkeit, bakom kameran, tog ansvar för att såga upp vaken i isen. Tio centimeter tjock visade den sig ha blivit på en vecka.

Foto: Privat

Vimmerby2019-01-19 19:10

Han har slagit sig ner på "ljugarbänken" utanför bastun tillsammans med kamraten Bo Olsson efter ett dopp i vaken. Här har de tillbringat många lördagar tillsammans med övriga medlemmar i Wimmerby Bastusällskap anno 2002 ved, värme, vatten.

– Det ska till något mycket väsentligt för att man ska avstå att åka hit, säger Bo Olsson medan han ångar av på bänken som klätts med trasmattor, som gör att det blir mjukare att sitta.

Det är en strålande vacker vinterdag vid Borstingen, utanför Vimmerby. Det hörs glada rop och skratt från några barn som åker skridskor en bit bort. I övrigt är det helt tyst och stilla.

– Det är så avkopplande att komma hit ut, säger Peder Rannemalm. Här går inte att stressa.

Får man den äran som jag att sitta med en stund i bastun får man snart en lektion i vinterbad. Hemligheten är att man ska sitta så länge i bastun att svetten kommit ut ordentligt, då är det inte kallt att doppa sig sedan.

– Det kan aldrig bli kallare än noll grader, säger Alfred Franzkeit med ett leende.

– Men kylan kommer ganska snabbt, säger Peder Rannemalm.

– Så det är förbjudet att simma över till andra sidan sjön, tillägger Bo Olsson och skrattet bryter ut bland vännerna.

Det skrattas mycket. Trivselfaktorn är hög. De har kommit att bli riktigt goa vänner, så den sociala biten är nog så viktig. Under timmarna som passerar "tjatas" det en hel del om ditten och datten.

– Jag var med redan på tiden som Frisksportarklubben Apollo drev bastun, säger Lasse Dahlström, som bastat ända sedan 1960-talet och därmed tillhör en av de mest rutinerade i gänget.

Första bastun byggdes redan 1935 av Apollo, som lämnade över verksamheten med varm hand till Wimmerby Bastusällskap som bildades 2002. Inledningsvis hyrde man av Apollo, men sedan 2014 står föreningen som ägare och en gång i veckan året runt ser man till att det är fyr i pannan, som eldas med ved.

– Vi eldar och sågar upp vaken på schema, säger Alfred Franzkeit som var här redan klockan åtta, för att förbereda tillsammans med Peder Rannemalm och Brenne Bachmann.

I dag är man närmare 40 medlemmar, både herrar och damer. Damerna har förövrigt tjing på första passet i bastun och har precis åkt härifrån.

– Paradiset kan ligga på flera ställen, vi har hittat vårt här, säger Henrik Samuelsson.

Alfred Franzkeit och Henrik Samuelsson på "ljugarbänken". En vindstilla dag som den här lördagen, sitter man här i flera minuter och njuter av lugnet och utsikten.
Alfred Franzkeit och Henrik Samuelsson på "ljugarbänken". En vindstilla dag som den här lördagen, sitter man här i flera minuter och njuter av lugnet och utsikten.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!