Utbildningen i Vimmerby är rena succén

Var tredje elev får direkt jobb i yrket. Av de som läser vidare har alla jobb i branschen. Nu pekar Svenskt Näringsliv på att elprogrammet på Vimmerby gymnasium är en språngbräda till riktigt bra lön.

William Petersson lär sig att hantera en industrirobot.

William Petersson lär sig att hantera en industrirobot.

Foto: Jimmy Karlsson

Vimmerby2019-01-08 19:30

– Vi har tittat på en årskull med 16 elever från elprogrammet i Vimmerby som tio år efter sin examen hade en inkomst på 56 000 kronor i månaden i genomsnitt, säger Johan Olsson, utbildningsexpert hos Svenskt Näringsliv.

I en debattartikel i Dagens Nyheter som syftar till att öka intresset för yrkesprogrammen lyfter han tillsammans med en kollega i Svenskt Näringsliv fram exemplet från Vimmerby Gymnasium för att visa att många yrkesutbildningar är en säker väg till arbete och i flera också till en bra lön, även om snittlönen på 56 000 kronor tio år efter examen sticker ut extra mycket.

- Vi kan inte säga vad det beror på exakt, det kan vara några individuella förklaringar som ligger bakom, säger han.

Han noterar att gymnasiet visar bra resultat.

– En hög andel, 95 procent, av alla elever tar examen inom tre år. Det finns ett teknikcollege med bra samarbete med det lokala näringslivet och alla elever på elprogrammet klarar branschprovet. det är en bra skola, anser Johan Olsson.

Verksamhetschefen för gymnasiet Anders Eriksson är glad över uppmärksamheten.

– det är jätteroligt och visar att också andra yrkesprogram leder till jobb och en bra lön. Jag tror att de här extra höga siffrorna bottnar i elever som läst vidare på yrkeshögskola och skaffat sig kompetens som är mycket efterfrågad på arbetsmarknaden. Det finns många såna teknikertjänster inom elområdet, och lärarna på programmet är bra på att informera om de möjligheterna säger han.

Det märks också bland eleverna på programmet. Nora Berglund och Filip Svensson är två av de som tänker söka högre utbildning.

– Robotar intresserar mig så jag tänker söka vidare för att bli automationsingenjör, säger Nora Berglund.

– Jag tänker plugga vidare till automationsingenjör, och en bra lön är en förmån, men själva arbetet är viktigast för mig, säger Filip Svensson.

Alla elever som blir godkända på ett yrkesprogram har behörighet att läsa vidare på yrkeshögskola som oftast är på ett eller två år.

Även de som inte söker vidare har bra chans till jobb inom elbranschen. Det visar siffror som läraren Jan-Erik Svedberg tagit fram.

– Av de 160 elever som gått här de senaste tolv åren har drygt 50 jobb i yrket i dag. Det är 30 procent och det tycker vi är ganska bra, säger han.

där är lönen kanske inte 56 000, men en fullbetald elektriker har runt 35 000 kronor efter 3-4 år.

Filip Svensson är teknikintresserad och tänker utbilda sig till automationsingenjör. Han trivs bra på elprogrammet som han tycker är en bra och givande utbildning.
Filip Svensson är teknikintresserad och tänker utbilda sig till automationsingenjör. Han trivs bra på elprogrammet som han tycker är en bra och givande utbildning.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!