Många ensamkommande utan bostad

Finns det hemlösa ungdomar i Linköping? Kommunen säger nej, men frivilligorganisationerna hävdar att; jo det finns det visst. Totalt räknar de med cirka 25 unga vuxna som i väntan på besked om uppehållstillstånd är akut hemlösa.

Linköping2018-12-23 11:00

Allmän otrygghet gör att många unga ensamkommande riskerar sin hälsa. De mår ofta psykiskt dåligt och risken för självmord är större i den här gruppen än i samhället i övrigt, visar en undersökning som är gjord av Socialstyrelsen, Karolinska institutet och Folkhälsomyndigheten.

Risken för att hamna på fel sida lagen ökar också. Något som flera med insyn i de hemlösa ungdomarnas situation ser.

– Ja, risken för både missbruk och kriminalitet ökar och det är något vi känner av, säger Kent Almroth, polis med lång erfarenhet av ungdomsbrottslighet i Linköping.

Frivilligorganisationerna som har god kännedom om den här gruppen instämmer i polisens analys.

– Situationen för de här ungdomarna gör att de kan drivas till kriminalitet, säger Inger Clasinder som är ordförande i Nyanlända Unga i Östergötland, NU.

NU arbetar tillsammans med Stadsmissionen, Linköpings södra Röda kors-krets, Rädda barnen, och diakonicentrum Linköpings Domkyrkopastorat. Deras gemensamma syn på vad som behövs för att komma till rätta med problemen är enkel.

– Ja, de behöver någonstans att bo. Vi har konkreta förslag som – inom citationstecken – inte kostar pengar, säger Anders Lindqvist, aktiv inom Rädda barnen.

Föreningarna har tillsammans tagit fram ett underlag till hur situationen ser ut för den aktuella gruppen i Linköping. Det underlaget skiljer sig helt från det underlag som politikerna fått från tjänstemannahåll.

Istället för noll antal hemlösa – som Linköpings kommun uppger – så hävdar organisationerna att det är minst 25 personer som befinner sig i akut hemlöshet. Kanske fler eftersom mörkertalet är stort.

– Jag tror egentligen att kommunen har kännedom om hemlösa, men det beror också på vilken definition av hemlöshet de går efter. Socialstyrelsens definition är att man inte har permanent boende utan ibland behöver söka lösningar som att sova i trapphus, utomhus och på offentliga platser. Det har vi god kännedom om att många ungdomar tvingas göra, säger Malin Ström talesperson för NU.

Enligt de riktlinjer som finns så ska den sökande själv ordna sitt boende. I själva verket är det civilsamhället, alltså privatpersoner, som har löst situationen Det är också privatpersoner som slår larm om att hemlösheten existerar.

Vilket inte är så konstigt. Det säger både Malin Ström och Anders Lindqvist. Det är medlemmarna i organisationerna som träffar de här personerna, erbjuder sovplats, läxhjälp eller delar ut presentkort på mat för att ta några exempel.

– Eftersom det är civilsamhället som har kontakt med ungdomarna så är det också de som tydligast ser inkonsekvensen i den här lagen, påpekar Anders Lindqvist.

Han tycker att det är upprörande att gymnasielagen har fattats utan att beslutsfattarna verkar ha förstått, eller fullt ut sett, vad beslutet förorsakat.

– Det blir ett resursslöseri. Ungdomarna får en möjlighet att studera och utvecklas. Men ser man inte till att de har möjlighet att genomföra sina studier så är det bortkastade pengar, säger han.

De aktuella organisationerna har nu föreslagit kommunen en lösning. De hoppas att kommunen ska riva upp ett tidigare beslut om att inte hjälpa till med bostad.

Lösningen finns redan, anser de, i ett boende som kommunen genom ett avtal måste betala fram till 2020. Förslaget är att kommunen ska inrätta ett boende här för upp till 30 personer. Det skulle lösa en akut situation, hävdar de.

Kommunen betalar ju oavsett om någon bor där eller inte, även om viss personal skulle behövas. Pengar finns också, skriver de i ett brev, i form av ett överskott på 4,2 miljoner från statsbidrag som riktats till den här gruppen. Pengar som nu gått in i kommunkassan. Något som kommunalrådet Rebecka Hovenberg (MP) bekräftar.

– Linköpings kommun har fått pengar till den här gruppen och de pengarna har inte gått åt. I många andra kommuner har man använt de pengarna till boende, säger hon.

Ingen inom frivilligorganisationerna tycker att det är rimligt att myndigheter fattar beslut men överlåter åt civilsamhället att lösa problem som uppstår och ta konsekvenserna av beslutet.

– Nej, det är inte rimligt. Civilsamhället ska väl inte behöva stoppa igen hålen, säger Inger Clasinder.

Men Anders Lindqvist kan också se att civilsamhället faktiskt har en viktig uppgift.

– Civilsamhället har rollen att avslöja, och ge röst åt människor som hamnar vid sidan av samhällets, många gånger, välvilliga intentioner. Det är då vi kan få syn på det som inte fungerar och det är i den lilla nischen vi kämpar, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!