Torkan tär på liten som stor

De tio tackorna i hagen bräker välkomnande när Erik Askenberger närmar sig. Solen gassar och temperaturen är redan hög trots att det är tidig förmiddag. I bakgrunden hörs en tupp gala och hela inramningen andas idylliskt lantliv. Men skenet bedrar.

Erik Askenberger måste kanske slakta sina får. Betet räcker inte till.

Erik Askenberger måste kanske slakta sina får. Betet räcker inte till.

Foto: Marie Kerrolf

Västervik2018-07-11 06:00

Erik och Sofie Askenberger har en hobbybesättning får på sin gård, Fridslunds gård strax norr om Västervik. Tanken är att de ska ge kött till det kafé de driver, Almviks Café.

Nu när den värsta torkan på decennier har drabbat Sverige, påverkas även Askenbergers fårbesättning. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med mat åt djuren.

– Titta här, säger Erik Askenberger och sveper med handen över den hage där fåren betar. Så här ska det inte se ut i juli. Det ska vara böljande grönt.

På gården finns tre hagar och tanken är att fåren ska få beta där växelvis. Men nu får de tillgång till alla hagar för att de ska kunna leta så mycket mat de bara kan.

– Men det märks att de börjar bli hungriga nu, säger Erik Askenberger, känner på djuren och suckar.

– Med den här tjocka ullen syns det kanske inte så mycket, men de skulle gärna ha mer hull så här års.

Torkan har tvingat paret att ge fåren det foder de egentligen köpt för att stödutfodra under sommaren. Nu är det slut och de försöker med med ljus och lykta hitta mer att köpa. Men det är svårt att få tag i, och dessutom dyrare än vanligt då det råder brist överallt. Vinterfoder har de inte heller fått tag på än.

– Nu har jag lyckats köpa loss 800 kilo av en bekant. Det räcker i två månader men då måste jag ta ett beslut, säger Erik Askenberger.

Farhågan är att fåren måste avlivas.

– Jag måste kunna mata dem, annars är det djurplågeri.

Räddningen skulle vara att de senaste veckornas hetta följs av en regnperiod med efterföljande värme, så att grödorna tar sig.

– Om det kunde gå att få till bra andra- och tredjeskördar skulle det fungera, men det känns osannolikt just nu.

Erik Askenberger hoppas att folk ska förstå att torkan är betydligt mer allvarlig än vad vissa kanske tror och att den drabbar många lantbrukare och djurhållare väldigt, väldigt hårt. Han tycker att det är viktigt att se problemet ur ett större perspektiv än till bara de enskilda bönderna.

– Om krisen kommer och Sverige måste vara självförsörjande så är vi helt körda, säger han.

Från den lilla fårgården är inte avståndet långt till Odensviholm, där mjölkproduktionen går på högvarv. Gårdens förre ägare Göran Svensson, som numera är anställd på gården, bekräftar att torkan ställt till det. Samtidigt har man på gården god beredskap för att klara sig genom krisen.

En konkret åtgärd har varit att tidigarelägga skörden av det vete som egentligen skulle ha fått gå till tröskmognad. I stället valde man att skörda helsäd. Göran Svensson visar på de avverkade stråna som ligger i en gigantisk plastsäck på gården. Vetekornet kan lätt krossas med fingrarna och inuti är kärnan mjuk och lite degig.

– Den innehåller mycket näring som korna kan tillgodogöra sig i våmmen, förklarar han.

Syftet med att skörda redan nu är att kunna så ytterligare spannmål – dennna gång korn – på fältet. Om regnet kommer hoppas man då kunna få till ännu en helsädesskörd i oktober.

På gården finns 500 mjölkkor som producerar omkring 16 000 liter mjölk per dygn. Det innebär att det går åt en hel del foder. Även i Odensviholm är betet sämre än normalt. Det nyskördade höstvetet påverkades också av torkan.

– Det övervintrade jättefint och allt såg bra ut, även om vårbruket kom igång sent. Men sen kom torkan och ställde till det, säger han.

Trots rådande kris är Göran Svensson optimistisk.

– Jag tror ändå att regnet kommer och hyser gott hopp om att vi ska kunna lösa vår situation, säger han.

Tack vare god framförhållning räknar han med att det lagrade fodret kommer att räcka till korna även om betet är skralt. Man har också investerat i alternativa foder, som restprodukter från sockerbetsskördar i Skåne, som man kan dryga ut höet med.

– Vi kommer att klara oss här, men visst är det bekymmersamt för de bönder som har djur som skulle ha gått till slakt men som inte kan tas emot nu när det är kö på slakterierna, säger han och uppmanar svenskarna att i möjligaste mån köpa svenskt kött i stället för utländskt.

– På så vis försvinner slaktkön snabbare. Det är ett sätt att hjälpa till och inte sitta still i båten, säger han.

Torkan gör att foder blivit en bristvara. Nu söker lantbrukare oskördad mark.
Torkan gör att foder blivit en bristvara. Nu söker lantbrukare oskördad mark.
Hur kan krisen lösas?

Erik Askenberger menar att det finns mycket som privatpersoner och myndigheter kan göra för att underlätta vid en foderkris. I ett uppmärksammat Facebookinlägg på sin sida Nya Almviks café bjuder han på fakta om krisen och presenterar ett antal förslag på lösningar. Bland annat att kommunen kan upprätta en krisstab och hjälpa till med samordning så att bönder kan hjälpa varandra. Han föreslår också att Jordbruksverket ska kunna stötta med bidrag för att kunna importera foder samt ställa upp med en organisation för att logistiken ska fungera. Regeringen kan dra nytta av EU-medlemskapet och ge bidrag för import av foder och kommunikation inom EU för att organisera att foderfördelningsprogram. Livsmedelsverket kan temporärt häva förbudet att sälja gårdsslaktat kött för att avlasta slaktkön och motverka nödslakt av djur. Matbutiker kan köpa in svenskt kött och sänka marginalerna för att hjälpa bönderna och restauranger kan uppmanas att enbart sälja svenskt kött.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!