Virserums gamla kyrkogård är ovanlig. Här ligger nästan alla gravar så tätt att det bara finns små smala stigar mellan dem.
Kyrkogården har blivit en arbetsmiljöfråga. Det finns risk att jord rasar ned och gravstenar välter över kyrkogårdsarbetarna i samband med jordfästningar.
Därför har nu kyrkorådet i Aspelands pastorat beslutat att det är slut med alla jordbegravningar på gamla kyrkogården.
– Det togs ett beslut på 1970-talet att ta bort jordbegravningar på Virserums gamla kyrkogård. Men vaktmästare och präst tyckte synd om de sörjande och hjälpte dem att gräva ändå, berättar Jörgen Petersson, kyrkogårdschef i Aspelands pastorat.
Men nu är det slutgrävt. Nästan. Det finns ett litet undantag. Det gäller om den ena parten i en relation redan är begravd på kyrkogården och det är tänkt att den andra personen ska kistbegravas i samma grav.
I samtliga andra fall eller vid nyteckning av gravrätt på kyrkogården vid kyrkan är det urnsättning som gäller. De som vill ha en traditionell kistbegravning i Virserum får ta ut en grav på nya kyrkogården, vid infarten till samhället från Målilla-hållet.
– Med dagens arbetsmiljökrav går det inte, vi utsätter oss för stora risker när vi gräver där. Det är sådant tryck på jordmassorna, det lutar ofta nedåt och när vi ska gräva blir det tryck från sidan och med stora gravstenar runt omkring. Det känns olustigt.
Han berättar att personalen många gånger fått plocka ned flera gravstenar för att det ska vara säkrare att gräva.
– Jag har själv varit med där uppe och grävt en gång. Och stämpen, som vi använder för att säkra en grav, var det så rejält tryck på att det var svårt att få loss den efteråt. Tvinnarna var rejält böjda av trycket.
Gravstämp kallas de anordningar i form av ramar och skivor eller brädor som sänks ned i graven och spänns fast med tvinnar. De används för att marken runt om inte ska implodera vid grävningen och fram till efter jordfästningen när graven återfylls.
– Kyrkorådet har tagit detta beslut nu och det är lika bra. Vi har ytterligare en kyrkogård i Virserum som kan nyttjas för jordbegravningar.
Linköpings stift och Kalmar läns museum har varit på plats och inspekterat. De har inget att invända mot beslutet. Däremot vill de att gravplatsens säregenhet bibehålls.
– Den kommer förmodligen att se ut som den gör idag även om 100 år, säger Jörgen Petersson.
