I en gammal affärslokal bredvid Dackes Vinyl siktar Birgit Eriksson på att öppna sitt konstgalleri den 1 september.
Det var inte förrän vid 40 års ålder som hon själv började att måla tavlor. Hon kan inte förklara hur hennes konstintresse kom till.
– Jag är född 1950 och vet att vi hade en tavla i mitt hem. Om man var intresserad av konst ansågs man lite högfärdig, så jag förstod inte var intresset kom ifrån. Det var som en inre makt som drev mig, säger Birgit Eriksson.
Hon kommer ursprungligen från Skåne, men har bott på många olika platser i Sverige. I våras slog hon ner bopålarna i Virserum trots att hon bara hade varit där en gång tidigare.
– Det var en utställning i Virserums konsthall för amatörkonstnärer i Småland. Då anmälde jag mig. Man fick lämna in tre verk och jag fick ett antaget.
I ett hus i centrala Virserum har hon numera både sin bostad och lokalen där hon siktar på att öppna ett konstgalleri den 1 september. När hon har berättat om sina planer har hon fått positiv respons.
– Jag har bott på så många ställen, men nu behöver jag inte flytta mer, för det är så fantastiskt. Jag kommer att älska att vara här.
Hon var sömmerska när hon började att måla som 40-åring, och blev själv förvånad av det som kom ur hennes händer.
– Det var som om någon för mig okänd person hade stigit ur min kropp på natten och i hemlighet skapat dessa märkliga bilder. Jag hade aldrig sett någonting liknande. Det enda liknande jag hade sett var Strindberg. Han målade så där vilt och mörkt, säger hon och fortsätter:
– Och det var mörkt, det bara drev mig och jag kunde inte styra det. Jag kunde inte använda ljusa färger, utan det var mörkt och dramatiskt.
Hon har tagit med sig alla sina tavlor till Virserum. Det är abstrakt konst med ett mörkt och dramatiskt uttryck.
Hon fick kontakt med en konstkritiker i Skåne som tog henne under sina vingar.
– Han var min skyddsängel. Jag tänkte att jag kanske är knäpp. Det är ju större konstnärer än jag som har varit galna. Ingen målar så här. När människor kom in till mig tittade de förundrat och blev nästan livrädda: Varför målar du så mörkt?
När hon bodde i Lindshammar i Uppvidinge drev hon under en kortare period ett eget konstgalleri, som hette Galleri Glädjekällan.
Det nya galleriet i Virserum kommer att ha samma namn. Där ska hon ställa ut både sin egen och andras konst.
– Jag vill att det ska vara glädjekällan. Kärleken till värdelös konst. Mystik och naturfenomen från när och fjärran.
Hon är inte intresserad av konstverk på fina gallerier, utan föredrar så kallad särlingskonst. Inför öppningen av Galleri Glädjekällan vill hon komma i kontakt med människor som har tavlor i sina gömmor.
"Jag vill ha kontakt med människor som i sina gömmor har gamla tavlor", säger Birgit Eriksson.
Förhoppningen är att galleriet ska inspirera människor, inte minst äldre kvinnor, till att börja måla.
– Jag tror att kärleken till värdelös konst kan bli en ögonöppnare och gå rakt in i hjärtat på sådana människor som aldrig har vågat, för att de förringar sig själva. Det är dem jag vill ha fram. Jag vill inte ha fram de som kan ställa ut på vilket galleri som helst. Jag vill ha fram de som sätter sin själ på ett papper eller en masonitskiva eller vad som helst.
Birgit Eriksson söker även specifikt efter romsk och somalisk konst, som hon har ett specialintresse för.
– De är väldigt färgstarka, så jag är intresserad av hur de uttrycker sig i bild.
Vad tror du blir den största utmaningen med projektet?
– Jag hoppas att den största utmaningen blir att det kommer att växa, så att jag får ompröva mina beslut. Om det växer måste jag också planera in tillväxten.
När hon började måla förvånade hon både sig själv och andra. "Jag hade aldrig sett någonting liknande."