– Det handlar dels om fler elever än beräknat i skolorna, dels om fortsatt ökat behov av extra stöd, säger Peter Karlsson (C) ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Ett kännbart underskott var väntat för nämnden som hela 2018 pendlat runt nio-tio miljoner i prognoserna. Nu blev det hela 14,5 miljoner minus.
– Det är en felräkning av semesterskulden som rättats till, säger han.
Annars är det främst grundskolan som brottas med svårigheten att få de tilldelade pengarna att räcka till. Totalt rör det sig om ett minus på 11,2 miljoner bara inom grundskolan. Anslaget för elevassistenter är fyra miljoner, men det har gått åt 14 miljoner för att möta behoven.
– Det kan bottna i en låg grundbemanning, säger Lis-Astrid Andersson (S), andre vice ordförande.
– Alla har rätt att få behoven tillgodosedda i skolan, sen är det en fråga hur vi bäst gör det, fler lärare eller med elevassistenter? Det är ett pussel vi jobbar med, säger Marie Nicholson (M).
Nämnden har också tillsatt en central resurs för att rektorerna ska ha bättre kontroll på budget.
För gymnasiets del är det kostnaderna för elever som valt gymnasium i andra kommuner som tynger ekonomin. Minus 6,5 miljoner på det. Totalt landar gymnasiet på minus 4,2 miljoner.
– Till hösten söker 75 procent av de egna eleverna till gymnasiet. Klart bättre än tidigare.
Glädjeämnet är att förskolan nu gör överskott på 2,8 miljoner.
– Ett stort tillskott i fjol och färre barn förklarar det, säger Peter Karlsson.
