Kväll i december 2018 och paviljongen på Astrid Lindgrens Näs är fylld av förväntansfulla människor som kommit för att höra Barbro Alvtegen och Gunvor Ruhnström dela med sig av hur man firade högtider i allmänhet och julen i synnerhet på Näs när de var barn.

När deras ännu inte världsberömda faster Astrid Lindgren och kusinen Karin kom hem till Vimmerby för att fira jul steg stämningen.

Gunvor, jämnårig med Astrids dotter Karin och alltså född 1934, har av naturliga skäl fler minnen än sin tre år yngre syster Barbro.

Artikelbild

| Gunvor Ruhnström och Barbro Alvtegen i köket i gula huset på Näs. "Det är ett privilegium att kunna stå i sitt barndomhem och diska och att gården fortfarande är släktens samlingpunkt".

– När de kom från Stockholm var det himmelriket. Karin har alltid varit min allra bästa lekkamrat och så hade de med sig nymodigheter från storstan. Ett år fick jag en julkalender med glitter på, min allra första. Och jag minns när Karin hade overall. Det tyckte vår mamma var modernt och fint, men jag, som gick med kappor som mamma sytt av sina avlagda, var inte riktigt lika förtjust i det.

Sina allra första barnaår, innan deras pappa Gunnar Ericsson, Astrids storebror, tog över lantbruket på Näs bodde de i det röda ”Bullerbyhuset” som idag kallas ”barndomshemmet”. Astrid Lindgren har klätt in vår bild av drömjulen med sina julskildringar i böckerna om Bullerbyn, Emil, Madicken och Kajsa Kavat. Mycket av det känner brorsdöttrarna igen.

– Det är lite komiskt att sitta och titta på ”Astrids jul” i tv varje år, särskilt när vi firar jul på Näs och vi bokstavligen befinner oss i ”Astrids jul”, säger Gunvor Ruhnström.

Fram till 1941 samlades systrarna Astrid, Stina och Ingegerd med sina familjer hos bror Gunnar och hans familj hemma hos Hanna och Samuel August för att fira jul på Näs.

Artikelbild

| Lena Törnqvist lotsade systrarna bland minnen från Näs. Nyligen lockade trion 150 personer till Stockholms Stadsbibliotek med samma koncept.

– Men sen skrev Hanna ett brev, där hon förklarade att ”barn kan fira jul hemma med sina egna familjer också”. Det blev väl lite för många till slut, kan man tänka.

Lucia firades däremot aldrig på Näs och där tog Astrid upp en egen tradition, att lussa för sina barn. Långt efter att de flyttat hemifrån.

Artikelbild

| Många hade kommit till Astrid Lindgrens Näs för att höra mera om julfirandet på Näs då och nu.

– Hon tog till och med taxi hem till Karin när hon bodde i Bromma för att uppvakta dotter och barnbarnen med saffransbullar och pepparkakor.

Sina egna jular minns de som en ganska utdragen procedur innan det var dags för julklappsutdelningen, där man kunde få en fin muff om man hade riktigt tur.

Artikelbild

| "Det har alltid varit något speciellt att fira jul på Näs", säger Gunvor Ruhnström och Barbro Alvtegen.

– Det skulle ätas gröt, diskas, vi gick på julbön och farfar skulle läsa julevangeliet. Då ville man bara att han skulle komma till slutorden, men när vi blev äldre var vi ju så innerligt tacksamma över att Astrid sett till att spela in den där uppläsningen, säger Barbro Alvtegen.

Näs är fortfarande samlingspunkten för släkten och brorsdöttrarna turas om att fira jul på gården.

Artikelbild

| En snygg trasmatta hörde julen till, och fanns också med som viktig detalj under berättarkvällen.

– Det roliga är att även våra barn och barnbarn tycker det är speciellt att komma till Näs. Det blir lite mer jul när man firar jul här, än annars.