Förra året införde regeringen ett riktat stöd till landets skolor med syfte att öka andelen fysiska läroböcker.
– Tyvärr har det funnits en ogenomtänkt digitalisering av skolan som har inneburit fler skärmar och färre böcker, även långt ner i åldrarna. Detta trots att det finns vetenskapligt stöd för att elever lär sig grundläggande färdigheter bäst med traditionell undervisning med böcker, papper och penna, säger skolminister Lotta Edholm i ett pressmeddelande.
I Vimmerby var förvaltningen snabb på att hoppa på erbjudandet om statligt stöd 2023.
– Vi sökte bidraget förra året och fick 966 193 kronor, berättar Vimmerbys skolchef Ola Karlsson.
Erbjudandet om bidrag skickades ut från regeringen i september.
– Det var kort om tid men vi lyckades få iväg ansökan.
Inköp för 2023 var redan gjorda men för att inte missa bidraget gjordes buffertinköp för kommande läsår och fakturorna betalades under 2023. Allt enligt regelverket för bidraget.
Man hade också koll på det ekonomiska läget några år framåt och insåg att det gällde att passa på när förutsättningarna stämde med kraven för att kunna ta del av statsbidraget.
Men de 928 762 kronor som reserverats för Vimmerby i år kommer kommunen sannolikt inte se röken av. Det konstaterar Ola Karlsson efter att ha stämt av med sin controller.
Anledningen är att bidraget grundas på de tre senaste årens genomsnittliga inköp av alla typer av läromedel. Eftersom kommunen i år gör nedskärningar i skolpengen är det troligt att det kommer att innebära minskat införskaffande av läromedel.
Det i sin tur gör att kommunen i år sannolikt inte når upp till genomsnittet de tre senaste åren vilket krävs för att få det statliga läromedelsbidraget.
Varje skola avgör själv hur skolpengen ska användas till lärare, läroböcker och alla andra kostnader som finns för att driva verksamheten.
– Jag tycker det är lite synd att riktade statsbidrag kräver en egeninsats av kommunen. Det gör att klyftan ökar mellan välstående kommuner och de som har det tuffare. De som det går bra för kan söka mer pengar och de som det går sämre för har inte möjlighet att söka bidraget, förklarar Ola Karlsson.
Han ger exempel på att välmående kommuner kan vara expansiva kommuner med stor inflyttning eller kommuner med högre lärosäten. Där skolpengen är oförändrad eller höjd blir det riktade stödet för läromedel tillgängligt. En kommun som Vimmerby som behöver dra ned på skolpengen blir i stället utan.
– Rika kommuner får mer medan de som skulle behöva mer inte får något, förklarar han.
Hur ser du på skolministerns kritik att det satsas för mycket på digitala läromedel?
– Vi köper in både digitala och fysiska läromedel, det är en mix. Behovet kan se olika ut från en undervisningsgrupp till en annan. Det är en pendel som svänger fram och tillbaka i samhället.
Han oroas över att pendeln kan svänga tillbaka för mycket.
– Skola och förskola måste verka i samhället och digitaliseringen ökar enormt. Men vi får inte glömma papper och penna, det är en balans.
Det är ingen skillnad i inköpskostnad för digitala eller fysiska läromedel.
Vimmerby Tidning har sökt statsrådet Lotta Edholm via hennes pressekreterare för en kommentar om hur reglerna slår olika beroende på kommunernas ekonomi.
