Folkhögskolan i Vimmerby har sedan fem år tillbaka en veckolång sommarkurs i arkeologi. I år valde man att utforska resterna av en backstuga från sent 1800-tal belägen på marker i byn Gebo.
Huset är sedan länge borta, men rester av en murstock vittnar om en mänsklig boplats.
Utgrävningen är unik då sån möda sällan lagts att utforska platsen för en backstuga. Det finns nämligen en utförlig dokumentation om människorna som levde i huset vilket är en värdefull pusselbit. 1857 bosatte sig Karl-Fredrik Johansson och hans föräldrar i stugan som kom att få namnet Hyttan. Förmodligen var det de som lät uppföra huset då inget finns nämnt tidigare.
Till backstugor hörde ofta en bit mark, vanligtvis en fjärdedels hektar, och i alldeles närhet ses ett odlingsröse. Huset var väldigt litet, uppskattningsvis 15 kvadratmeter. Det fanns fönster på tre sidor, som förmodligen var väldigt små ljusinsläpp. På den fjärde sidan utgjorde murstocken gavelvägg.
Familjen var myckett fattig och levde under knappa förhållanden. Karl-Fredrik Johansson var inte läskunnig, trots att skolgång var infört sen 1840-talet. I kyrkböckerna finns också tillägget; "Stjäl om tillfälle ges".
Mellan 1860 och 1890 tillbringade han många år på olika fängelser runt om i landet. Dessutom utdelades "förlust av medborgerligt förtroende" (omyndigförklarad) i tio år vid varje tillfälle han dömdes till fängelse.
Livet ordnade dock upp sig för honom. När han dog 1912 var han jordägare i Locknevi, gift och hade barn.
Utgrävningen är möjlig tack vare Folkhögskolans sommarkurs.
– Länsmuseet skulle aldrig lyckas frigöra resurser för något sådant, säger kursledaren Kenneth Alexandersson som har Kalmar Länsmuseum som arbetsgivare.
Michael Dahlin har eget företag inom arkeologi där han utför inventeringar och håller kurser runt om i södra Sverige.
Bland kursdeltagarna finner vi bland annat Tina Olofsson från Borensberg som tillsammans med övriga deltagare med stor försiktighet utforskar vad jorden döljer.
– Det är ovant när man vanligtvis har ett kontorsjobb. När det blir kväll tänker man att jag går inte ett steg till, men nästa dag är det glömt. Det är väldigt obekväm arbetsställning att sitta som vi gör. Men kroppen går inte sönder och med god vilja och Voltaren lyckas man faktiskt ta sig genom hela veckan. Det är lagom tid och man hinner väldigt mycket. Det är så intressant och rofyllt, säger hon.
Annette Snarf Hansson från Falun instämmer.
– Har man väl börjat så är man fast.
Under torsdagen gjordes ett 1000-tal fynd. En mängd glasbitar och spik med mera låter kanske inte så spännande, men av fynden går det att utläsa väldigt mycket. Man har även funnit gångjärn och nyckelhålsbleck till ytterdörren. Bland övriga fynd finns en stekpanna som är lagad med plåtbit och nitar vilket vittnar om den fattigdom som rådde.
Till de märkligare fynden hör en speciell kniv tillverkad av en sax samt ett bräckjärn.
Efter utgrävningen kommer det skrivas en rapport och de funna föremålen registreras. Med en speciell GPS märks varje fyndplats ut med stor noggrannhet. Framdeles hoppas man kunna göra en utställning på Näktergalen med fynden.
Vid utgrävningarna avslöjade man även att Stadsmuseet Näktergalens årsskrift snart finns att skaffa. Om ungefär en månad och med titeln, "Från renjägare till runsten".
