â Det vi gör nu och som ska vara klart till nĂ€sta sommar Ă€r att vi gĂ„r igenom riskerna igen och ser vad som hĂ€nt pĂ„ tio Ă„r. Kontrollen avser bĂ„de ytlig jord och ocksĂ„ djupare ner mot berget för att se hur kreosoten sprider sig. Den har en tendens att röra sig nerĂ„t, sĂ€ger Lisa Elmerfjord pĂ„ SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar, som Ă€r huvudman för saneringen efter impregneringsindustrin Stab Suecia i Södra Vi.
Impregnering av stolpar och slipers pÄgick pÄ platsen hela 1900-talet. 2011 upphörde verksamheten helt i Södra Vi.
â Det Ă€r den senast nedlagda impregneringsindustrin i Sverige. Nu finns tvĂ„ av 13 anlĂ€ggningar kvar, sĂ€ger Tommy Karlsson, koncern-vd för Rundvirke Poles som Ă€ger Stab Suecia.
En huvudstudie kom för tio Är sen fram till att marken Àr sÄ förorenad att den mÄste saneras. DÄ lÄg kalkylen pÄ 37 miljoner kronor.
â Det fanns inga pengar i Stab Suecia sĂ„ moderbolaget stoppade in 37 miljoner till saneringen, sĂ€ger Tommy Karlsson.
En senare överenskommelse har mynnat ut i att staten och företaget tar ungefÀr hÀlften var av kostnaderna som nu berÀknas till drygt 70 miljoner kronor. Men slutsumman kan komma att Àndras.
Den mest förorenade delen Àr dÀr sjÀlva impregneringen pÄgick.
â DĂ€r behöver det schaktas ner 2-4 meter och pĂ„ upplĂ€ggningsplatserna dĂ€r kreosoten droppat frĂ„n virket rör det sig om cirka en halvmeter som ska schaktas, sĂ€ger Lisa Elmerfjord.
Totalt ska runt 30 000 kubik jordmassor tvÀttas.
De förberedande undersökningar som nu genomförs avgör vilken saneringsmetod det blir.
â JordtvĂ€tt Ă€r en bra och hĂ„llbar metod och massorna blir Ă„terfyllnad, sĂ€ger hon.
Hon pekar pÄ risker nÀr jord tvÀttas ren frÄn arsenik.
â En viss arsenikform sticker i vĂ€g vĂ€ldigt fort nĂ€r man rör i jorden, sĂ„ det Ă€r viktigt att ha koll pĂ„ vattenkemin.
Nu anvÀnds Rotosonic som Àr en ganska ny teknik.
â Den borrar upp intakta kolvar av jord. Det blir bĂ€ttre kvalitĂ© och vi kan gĂ„ djupt ner och se vilka föroreningar det finns. Det blir mer exakt, sĂ€ger hon.
SjÀlva saneringen sker tidigast 2025. Vad som sker sen i omrÄdet Àr oklart.
â Om det vore attraktiv mark kunde man ju avyttra omrĂ„det. Men jag har svĂ„rt att se att det Ă€r nĂ„n som vill bygga industri hĂ€r. SĂ„ vi fĂ„r vĂ€l se vad som hĂ€nder. Men det kĂ€nns bra att bidra till saneringen, sĂ€ger Tommy Karlsson.