Återbruk av vitaminburk. Här lägger Barbro Kårbro fimpar och snuspåsar och sedan tömmer hon sina "fynd" i en plastpåse. "Det finns otroligt mycket, mer än man först tror."
Tvillingsystrarna Barbro och Monica Kårbro gillar att promenera tillsammans. Numera tar promenaderna lite längre tid.
– Det går inte att låta bli. Det är som när man fått ”svampögon”. Nu har vi ”fimpögon”, man ser bara fimpar överallt, säger Barbro.
Bara från hennes lägenhet på Sevedegatan till syrran på Båtsmansbacken blir det en liten påse med fimpar och snusprillor i påse. Söndagspromenaden i favoritoasen Gästgivarehagen resulterade i en rejäl plastpåse.
– Det finns verkligen mer än vad man tror. Gästgivarehagen ska ju vara en frizon för alla, med sin fina miljö. Men folk slänger fimpar lite varstans, det är riktigt äckligt, säger Monica.
Retat sig har de gjort länge. Men steget från köksbordsgnäll till agerande var skönt att ta, tycker de.
– Hur svårt ska det vara? Om ingen plockar upp fimpar som ligger överallt längs gator, utanför krogar och restauranger och butiker är det ju bara fritt flöde, det blir mer och mer. Man behöver inte vara professor för att fatta att skräpet inte försvinner av sig självt, säger Barbro.
Bakom insamlandet finns frustration.
– Det borde vara självklart att alla vill ha en fin och ren miljö i sin egen stad. Man gör sig dessutom skyldig till ett brott, men det vore intressant att veta om någon enda bötfällts för att de kastat en fimp, då måste man ju ta dem på bar gärning. Det känns ju inte som problemet minskat efter att lagen infördes, säger Monica.
Frustrationen bottnar också i att de – än så länge – känner sig ganska ensamma i sitt engagemang.
– Många vill nog inte ta hand om ”andras skit”, men likaväl som vi har grannsamverkan på andra områden kan man ju gå samman kring det här. Och under våra promenader har vi ju sett var det finns allra mest fimpar. Det är utanför butiker och restauranger, bland annat. Det borde ju ligga i näringsidkarnas intresse att det ser inbjudande ut vid deras entréer.
Barbro och Monica Kårbro retade sig på alla fimpar på gator, promenadstråk, utanför butiker och restauranger. "Istället för att reta sig började vi plocka fimpar, och nu kan vi inte sluta", säger systrarna, som hoppas att fler Vimmerbybor vill göra samma sak.
Systrarna upplever också att det är svårt att veta vem som är ansvarig för fimpar i offentlig miljö.
– Det blir ett glidande ansvar. Är det fastighetsägaren eller den som driver verksamhet i lokalen, där det samlas extra mycket fimpar? Kommunen? Kommunen kan ju inte vara ansvarig för allt, vi har ett gemensamt ansvar, men det är lite svårt att komma fram till en person som kan svara på frågor, när man vänder sig dit.
Fler askkoppar och papperskorgar i offentlig miljö, vore också önskvärt, tycker de.
– Vi har sett bra exempel, bland annat på Gotland, där finns det papperskorgar med en avskild del för fimpar, det är supersmart.
Men rökarna själva har väl störst ansvar?
– Ja, absolut. Jag är rökare själv, och har alltid med mig en liten metallask som jag lägger fimpen i. Att man inte skräpar ner sitter i en sedan barnsben, säger Monica.
En hög fimpar och snus i Monicas kvarter och till höger resultatet av en promenad genom Gästgivarehagen.
Systrarna hoppas alltså att fler Vimmerbybor får upp ögonen för fimpar.
– Det är en positiv grej. Gör man det här blir stan finare, och vi har märkt att alla vi pratar med under våra promenader blir glada över det vi gör. En och annan undrar och när vi visar upp våra fyndpåsar tycker de att det vi gör är bra. Dessutom får man lite extra benstyrka av alla böjningar, säger Barbro.
Men lite äckligt är det väl?
– Ja, det är superäckligt. Men jag har alltid med mig våtservetter, säger Monica.
– Man kan också ta med en plastpåse, precis som en ”bajspåse” när man är ute med hunden. Det funkar hur bra som helst. Hellre det än en fimpad stad, säger Barbro.
Trist att se och äckligt att plocka. Men ändå ser Monica och Barbro sin vana som något positivt. "Alla man pratar med tycker att det är bra, och om ingen plockar blir det ju bara fler."