För nio år sedan lämnade Swantje Gunnarsson Frankfurt i Tyskland för kärleken och ett liv på landet utanför Vimmerby. I Tyskland hade Swantje redan utbildat sig och jobbade inom flygbranschen. Flytten till Sverige, och i synnerhet Vimmerby, gjorde att hon behövde börja om på ruta ett eftersom det saknades jobb inom det hon var utbildad till.
– Min mans chef sa att jag kunde börja som lokalvårdare på deras jobb, så det gjorde jag först i två år ungefär. Men när vi fick vårt första barn kände jag att jag ville hitta min plats i Sverige och vara en förebild.
Swantje läste en kurs i Svenska 3 på folkhögskolan i Vimmerby för att kunna söka in till högskola. Att plugga till lärare var ingen självklarhet från början, men det var inte heller helt förvånande när det väl blev så. Både Swantjes mamma och mormor var nämligen lärare.
– I Tyskland kunde jag inte föreställa mig, det är ju lite annorlunda skolsystem och så mycket folk. Jag kände inte att det var rätt för mig då, men när jag började plugga i Sverige kändes det helt rätt.
Det var några tuffa år av plugg, vissa språkbarriärer och ett småbarnsliv hemma. Även om Swantje hade med sig vardagligt språk och läst en kurs i svenska, var det mycket svårare att läsa vetenskapliga artiklar och behöva skriva mycket på svenska.
– Det var många kämpiga nätter, det var vissa gånger jag kände att det inte skulle gå. Min dotter var ju ganska liten då och jag kände att jag bara ville vara med min familj. Men det var bara att kämpa på.
Swantje fick mycket stöd från sin man, Sebastian, under studierna. Han läste många av Swantjes texter och gav henne tips och strategier som han själv använt under sin egen studietid.
– Det gick ju bra, man lär sig mer och mer med tiden. Jag kan säga att jag är stolt att jag klarade det och att jag är behörig.
Swanjtes behörighet sträcker sig över flera ämnen och årskurser. Förutom tyska på högstadiet, är hon behörig i svenska som andraspråk, bild och teknik upp till årskurs sex.
Vissa kanske känner igen Swantje Gunnarsson som lärare redan. Senast kommer hon från Rumskulla skola, där hon var vikarierande mentor i en termin.
– Jag ville komma in i yrket och min man ville vara föräldraledig, då kom chansen att ta över en klass. Det var väldigt spännande att ha en egen klass på en lite mindre skola och se hur det är att vara med dem hela tiden, vilka relationer man bygger.
Hon har även gjort sin VFU, en slags praktik under utbildningen, på Vimarskolan som nu kommer att bli hennes arbetsplats på heltid. Det hon brinner mest för ser hon även som sin största utmaning i yrket.
– Jag hoppas att jag ser elevernas behov och förkunskaper. Det finns så himla många olika människor. Jag hoppas att jag kan fånga upp dem där de befinner sig och stödja dem på bästa sätt. Det är så många timmar som de är här, jag hoppas att de kan se skolan som en trygg plats och att de har tillit till mig och mina kollegor. Det är mitt största mål, säger Swantje Gunnarsson.