Så gick det för vårdpersonalen från Syrien

Det är fem år sedan de satt i skolbänken och lärde sig svenska för vårdpersonal. Nu arbetar alla fyra inom vården.

Både Vaike och Fouad hoppas att de snart ska klara av kunskapsprov och provtjänstgöring så att de kan få svensk läkarlegitimation.

Både Vaike och Fouad hoppas att de snart ska klara av kunskapsprov och provtjänstgöring så att de kan få svensk läkarlegitimation.

Foto: Karin Hertz

Vimmerby2020-09-13 10:30

I maj 2015 startade Vimmerby folkhögskola en utbildning i svenska för vårdpersonal. Några av deltagarna på utbildningen var barnmorskan Nda Abdullah och hennes man Muhammad Omar samt läkarparet Fouad och Vaike Badr. Båda paren kommer ursprungligen från Syrien och det visade det sig att de till och med bott på samma gata i sin gamla hemstad Damaskus.

I dag bor alla fyra bor kvar i Västervik. Men Vaike och Fouad Badr pendlar varje dag till Vimmerby.

Vi ses hemma hos familjen Badr på Perugatan. Här bor de i en lägenhet i två våningsplan med tre av sina fyra barn.

– Vi valde att bo kvar i Västervik, vi tycker om att bo nära havet, säger Vaike Badr och berättar att båda två arbetar som läkarassistenter på hälsocentralen i Vimmerby.

Fouad Badr började arbeta på hälsocentralen i Vimmerby redan i november 2015. Under utbildningen praktiserade han på urologmottagningen i Västervik samt hälsocentralerna i Vimmerby och Gamleby.

– Efter två månader sa chefen på Vimmerby hälsocentral att det räckte med praktik och att jag kunde börja jobba istället, säger Fouad.

Vaike började arbeta på Vimmerby hälsocentral ett år senare.

– Först arbetade jag på mödravården i Hultsfred som språkstödjare i nio månader, berättar hon. 

Vid den tiden kom många arabisktalande gravida kvinnor till mödravårdscentralen och personalen behövde hjälp.

Vaike och Fouad är båda utbildade läkare, men eftersom det krävs svensk läkarlegitimation i Sverige så arbetar de än så länge som läkarassistenter. 

Innan de kan söka läkarlegitimation hos Socialstyrelsen måste de klara kunskapsprov, gå en kurs i svenska författningar samt tjänstgöra praktiskt.

– Jag har gjort kunskapsprovet en gång utan att lyckas. Det var jättesvårt, säger Vaike och förklarar att alla nyanser i svenska språket bidrar till att det är så svårt.

Även Fouad tycker att provet är svårt att klara.

– Det är jättesvårt att komma ihåg allt man lärde sig för 30 år sedan, säger han.

Dessutom har coronapandemin gjort att kunskapsprovet har fått vänta. Fouad och Vaike hoppas på att kunna göra det i december eller början på nästa år.

– Jag är väldigt tacksam för att jag fick gå kursen och lärarna var också bra. Men språket har kommit på arbetsplatsen, när jag pratar med arbetskamrater och patienter. Språket kommer mer och mer, säger Vaike.

Både två hoppas att de snart ska kunna ansöka om svensk läkarlegitimation, trots de höga kraven.

– Min moster är 75 år och bor i Riga. Hon jobbar för fullt fortfarande. Jag hoppas att jag får läkarlegitimation, då ska jag jobba till jag är 80 år, det spelar ingen roll, säger Vaike och skrattar.

– Att bli legitimerad är ett steg på vägen mot att kunna bli specialist, förklarar Fouad.

Om han ska kunna arbeta som urolog i Sverige måste han, efter att ha fått legitimation, också genomgå specialiseringstjänstgöring, ST.

Barnmorskan Nda Abdullah och hennes man Muhammad Omar har också valt att stanna kvar i Västervik. Båda arbetar på Västerviks sjukhus. Det berättar Nda när vi hörs på telefon.

Nda började arbeta deltid som undersköterska samtidigt som hon gick utbildningen på Vimmerby folkhögskola. Numera har hon en tillsvidareanställning och arbetar på förlossningen och BB på Västerviks sjukhus. Två dagar i veckan hjälper hon till på mödravårdscentralen.

Nda Abdullah behöver också klara kunskapsprov och genomföra praktiktjänstgöring innan hon kan söka legitimation och arbeta som barnmorska.

– Vi har varit sju år i Sverige nu. Tiden går väldigt fort, säger Nda Abdullah.

De bor på gångavstånd från sjukhuset i Västervik och deras dotter trivs bra i skolan. Förra året hälsade de på släkten i Syrien. 

– Men i år gick det inte på grund av corona, säger Nda.

Vaike och Fouad har ännu inte hälsat på släkt och vänner i Syrien, men de längtar. Vaike berättar att deras kvarter i Damaskus ockuperades av Islamiska staten. I dag är den mesta av bebyggelsen jämnad med marken.  

– Förr hade alla i Syrien mat, men så är det inte längre. Därför försöker vi hjälpa de som är kvar, säger Fouad som skickar pengar till fyra familjer varje månad.

Vaike säger att familjen har sin framtid i Sverige så de lär stanna här.

Vaike Badr, Fouad Badr, Nda Abdullah och Muhammad Omar läste på Vimmerby folkhögskola för fem år sedan. I klassen gick 13 elever.
Vaike Badr, Fouad Badr, Nda Abdullah och Muhammad Omar läste på Vimmerby folkhögskola för fem år sedan. I klassen gick 13 elever.
Krav för legitimation

Socialstyrelsen ändrade sin legitimationsprocess 2016. För att kunna ansöka om yrkeslegitimation krävs det godkänt kunskapsprov samt provtjänstgöring, om man har utbildat sig ett land utanför EU. 

Majoriteten av de som läser vårdsvenska i Region Kalmar län i dag är utbildade i ett annat EU-land. 2016 infördes språkkrav även för denna grupp, men det finns inget krav på provtjänstgöring. Av dagens elever kommer de flesta från Tyskland, men också Storbritannien, Litauen, Nya Zealand bland annat.

Karta: Västerviks sjukhus
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!