"Men den är svår att dansa på gräs"

I Vimmerby flyttade midsommarfirandet till Gästgivarhagen för ett tiotal år sedan då ett tidigare firande lades ner.

– Vi i Vimmerby folkdanslag tog upp det igen, säger Ann-Britt Frost, medan hon med van hand binder de stora blomsterkransarna till stången. De är sprängfyllda med blommor.

Drygt två kubik grenar med eklövgrenar har buskats av på kommunens mark för att varvas med tusentals blommor.

De läggs i två likadana högar för att kransarna ska bli snarlika.

– I år var det lätt att plocka blommor, summerar deltagarna.

I Rumskulla var det första gången midsommarstången bands kvällen innan, för att skapa mer gemenskap och minska stressen.

– Det är väldigt mycket utsocknes och en hemvändardag, summerar Jan Westrin själva midsommarfirandet.

Det största firandet i bygden ägde som vanligt rum i Brunnsparken i Södra Vi med en mer än tusenhövdad publik som bland annat fick lyssna på Vimmerby musikkår, musikerparet Widerberg och tal av Ingela Nilsson Nachtweij.

För många är midsommarfirandet i Södra Vi en tradition som ärvts i generationer.

– Jag har varit här med min son och nu är han här med sin familj, säger Gudrun Nilsson från Vimmerby, som sitter brevid svärdottern Karin Lindesbo från Stockholm.

– Vi är inte så mycket hemma men vid midsommar kommer vi tillbaka. Vi har varit på flera men vi tycker det här firandet är bäst, säger sonen Niklas Lindesbo.

Just tiden, sent på eftermiddagen, är ett bra val, anser de.

– Då har man hunnit klart med sillen och efteråt åker man hem och grillar.

Brukar det vara så här fint väder?

– Nää, utbrister de och säger att de fick springa till bilen förra året på grund av regn.

Hur länge får då midsommarstången stå kvar?

Det varierar stort. I Vimmerby blev det till oktober förra året. I Rumskulla är man snabbare.

– Vi tar ner den före Rumskulladagen, säger Jan Westrin.