"Det Àr inget att strÀva efter att arbeta i kommunen. Chefsutbildningarna kostar miljoner men till oss kan de inte ens ge en vettig löneförhöjning. Vi ligger lÄngt efter Hultsfred bÄde i löner och hur man ser pÄ personalen. DÀr har man ocksÄ heltid som grund men sedan kan du pÄverka din tjÀnstgöringsgrad", sÀger Elsa Ekdahl.
Elsa Ekdahl arbetade i mÄnga Är som tillsvidareanstÀlld omsorgspersonal i kommunen, men kravet pÄ heltid tvingade henne att för tvÄ Är sedan sÀga upp sig. Numera arbetar hon som timvikarie i kommunen och det var i oktober förra Äret som hon första gÄngen arbetade i Södra Vi:s hemtjÀnst.
â Jag kĂ€nde direkt att det hĂ€r Ă€r inte hĂ„llbart: schemalĂ€ggningen och personalbristen. Jag förstĂ„r att det inte Ă€r lĂ€tt att hitta personal men nĂ€r det inte heller Ă€r en attraktiv arbetsplats, hur tĂ€nker de dĂ„? De tjĂ€nsterna ni skrev ska lysas ut det Ă€r ju pĂ„ grund av underbemanning. Det har de kommit pĂ„ nu men det har varit sĂ„hĂ€r jĂ€ttelĂ€nge. Innan jul beordrades dem in sĂ„ det sjöng om det.
Men det Àr inte första gÄngen som inbeordrandet gÄtt över styr och med sig har Elsa uppgifter frÄn en kollega som vÀgrade jobba magsjuk och fick skaffa lÀkarintyg för att chefen tjatade och ansÄg att personen skulle jobba och anvÀnda brukarnas toaletter. Trots intyget fortsatte man att ringa för att det inte fanns personal att sÀtta in och attityden hos bemanningsenheten och ansvariga chefer Àr ett problem menar Elsa:
â Jag hade fĂ„tt ont i ryggen och ville meddela planeraren sĂ„ att denne kunde fĂ„ tag i nĂ„gon annan tills morgondagen. DĂ„ fĂ„r jag till svar: "Nu ska jag vara lite trĂ„kig Elsa men har du nĂ„gon ordinarie personal dĂ€r som kan bekrĂ€fta att du Ă€r dĂ„lig?", vi bara gapade runt bordet nĂ€r jag fick rĂ€cka över telefonen till min kollega som fick intyga. DĂ„ har jag Ă€ndĂ„ arbetet med den hĂ€r planeraren innan jag blev timvikarie men jag blev helt förminskad. Mitt ord hade inget vĂ€rde.
Elsa tycker att timvikarier behandlas illa.
â Det finns ingen respekt. Vad skulle de göra utan alla vikarier? Sist jag arbetade var det en ordinarie och fyra vikarier. Vi stöttar all ordinarie personal som vill ha semester, Ă€r sjuka eller behöver vara lediga. Vi gör samma jobb som dem men vi Ă€r inget vĂ€rda.
Bristen pÄ rÀtt förutsÀttningar för arbetet Àr nÄgot som Elsa Äterkommer till och avsaknaden av bÄde rutinblad och flexibilitet.
â Genomförandeplanerna Ă€r inte uppdaterade. Det ska inte pĂ„verka jobbet om jag Ă€r vikarie eller ej. Vilket förtroende ger det brukaren om jag kommer och ska sĂ€tta stödstrumpor pĂ„ nĂ„gon som numera fĂ„r sina ben lindade? Jag stĂ„r inte för den vĂ„rden som vi utför hĂ€r och mĂ„nga brukare vill ha klagomĂ„lsblanketter. De Ă€r sĂ„ utsatta sĂ„ det finns inte men mĂ„nga vĂ„gar heller inte sĂ€ga till sina anhöriga hur det verkligen Ă€r.
Kan du ge ett exempel?
â Innan jul larmade en brukare för att ytterdörren inte var stĂ€ngd. Det var en av de kallaste nĂ€tterna och den hĂ€r personen sitter i rullstol. Brukaren kunde höra nĂ„got slĂ„ och kĂ€nna hur bostaden blev kallare och kallare. NĂ„gon hade missat att stĂ€nga dörren och den fick stĂ„ och slĂ„ tills nattpatrullen kom. Vi gör vĂ€l alla vĂ„rt bĂ€sta men det Ă€r sĂ„na hĂ€r situationer som fĂ„r en att fundera.
NÀr Vimmerby Tidning gÄr igenom SocialnÀmndens postlista frÄn 17 till 21 januari Äterfinns Àven inkomna klagomÄl angÄende denna hÀndelse samt bristen pÄ ledsagning trots beslut.
â Vi har en svĂ„rt sjuk brukare som beviljats ledsagning till sjukhusbehandling men som i praktiken nekas pĂ„ grund av personalbrist. Anhöriga har klagat mycket men det hjĂ€lper inte.
Gillis Lidström och hans dotter Lotta har kritiserat hemtjÀnsten i Södra Vi. DÄ sa Lotta: "Pappa har tappat livsgnistan. Det kom en ny enhetschef, han Àr jÀttetrevlig. Det kÀnns som att han försöker och har fÄtt igenom en del. Bland annat har de fÄtt fem bilar istÀllet för fyra. Men jag tror det mÄste högre upp. Ordinarie personal Àr guld vÀrda och de sliter för ingen lön alls men de Àr sjukskrivna hela tiden, stup i ett."
Vad behöver förÀndras?
â Brukarfokuset saknas, personalfokuset saknas â vad fokuserar man pĂ„ dĂ„? Lyssna pĂ„ personalen och kör inte med det inbeordrandet som varit. BĂ€ttre planering skulle hjĂ€lpa mycket, ta hjĂ€lp av de i personalgruppen som förstĂ„r verksamheten. Det Ă€r inte hĂ„llbart nĂ€r nĂ„gon inte Ă€r behörig för vissa arbetsuppgifter men schemalĂ€ggs att utföra dem, dĂ„ mĂ„ste nĂ„gon annan jobba dubbelt för att tĂ€cka, eller nĂ€r tvĂ„ bilar mĂ„ste gĂ„ till ett stĂ€lle för att man ska till olika stĂ€llen efter, eller att man ska hinna med service- och dĂ€ckbyten mellan brukarbesöken. Jag sĂ€ger gör om och gör rĂ€tt, börja med att byta ut vissa chefer.
Ăr cheferna problemet?
â I Södra Vi har det inte fungerat och det negativa sitter kvar. Den tillfĂ€lliga som var nu senast var bra och försökte men det Ă€r djupare Ă€n sĂ„. Jag tror man mĂ„ste börja om frĂ„n grunden. Att stĂ€ndigt laga taket nĂ€r grunden Ă€r ostadig fungerar inte. Som chef mĂ„ste du ta hand om dina anstĂ€llda och din verksamhet. Du mĂ„ste ta ditt ansvar och inte skylla pĂ„ annat, sĂ€ger Elsa Ekdahl.