Artisterna som gjort ett samarbete med IQ för att göra unga medvetna om hur alkoholen kan påverka en. Från vänster; Hanna Mel, Joel, LOVIS och Lamix.
Det är en sommardag i juli. Solens strålar värmer hela stan. Vimmerby tidning träffar Joel Gunnarsson för en kaffe på torget i Vimmerby. Han är hemma i stan sedan några dagar, även om semestern inte riktigt börjat än.
– Det är en låt som behöver bli klar, annars brukar jag ta semester i juli när de flesta artister är på turné, säger han.
Joel Gunnarsson har försörjt sig på att skriva låtar till andra artister i sex år. I Sverige fick karriären fart i samband med tv-programmet Så mycket bättre, där han skrev musik tillsammans med Peg Parnevik. Internationellt går musiken han skriver också bra.
– Just nu är jag mycket i Norge, och vi låg även etta med en låt i Korea under våren.
Dynamik och öppenhet är viktigt i samarbetet mellan låtskrivaren, artist och en producent. Ofta börjar det med en ömsesidig önskan att få jobba med varandra, ibland känner han redan artisten när de börjar skriva låtar tillsammans. Som låtskrivare kan det vara svårt att skilja på profession och privatliv.
– Det är viktigt att komma nära känslor för den typ av musik som jag vill göra, det ska kännas på riktigt. Man får känna efter om man kommer för långt från verkligheten. När det lutar för mycket åt det fiktiva kanske man väljer att köra helt på det, säger Joel Gunnarsson.
Det går knappt att undvika att själv bli artist när man jobbar som låtskrivare, eftersom man kan få utlopp för egna tankar och känslor genom sitt jobb. Som artist går Joel Gunnarsson under endast sitt förnamn.
– Vissa låtar vill man ju inte ge till andra och de kanske inte ska sjungas av någon annan heller. Sen kanske inte alla släpper sina låtar, säger han.
Nyligen har Joel ingått ett artistsamarbete med IQ, dotterbolag till Systembolaget som vill medvetandegöra unga om måttligt drickande. Två av tre unga exponeras för alkohol i kultur varje vecka. I projektet ”Skickat” har Joel med tre andra artister har skrivit låtar inspirerade av unga människors ångrade fylle-sms. Med projektet vill de få fler unga att fundera på konsekvenserna av att dricka alkohol.
– Det har varit en rolig utmaning på flera sätt. Dels att behöva vara nyanserad eftersom IQ står för måttligt drickande. Det ska handla om att dricka men ändå inte glorifiera det. Det har också varit roligt att få utforska hur mitt sound som jag utvecklat till mig själv låter på svenska, säger Joel Gunnarsson.
I låten ”Trekant” tolkar Joel sina följares kommentarer från sociala medier.
– Det var många som handlade om typ samma story. Att någon hört av sig efter ett uppbrott när man kanske inte ville göra det. Det blev temat för låten. Men sen finns det en specifik kommentar som vi kände summerade temat bra.
Kommentaren som Joel inspirerades av när han skrev låten "Trekant" i samarbetet med IQ. Det är främst den sista meningen, inklusive dess felstavningar, som Joel använt som inspiration. "Tyvärr har vi inte fått tag i personen som skrev kommentaren, det hade annars varit roligt", säger Joel Gunnarsson,
I höst släpper Joel en EP med 5 spår. Småstadslivet, omfamnad av skog och natur, är viktiga komponenter i vem Joel vill vara som artist. Vimmerbytrakterna är alltså en stark källa till inspiration.
– Det är så mycket jag tagit för givet här. Jag har behövt flytta härifrån för att komma hem igen. Hitta hem som vuxen. Jag uppskattar allting här på ett annat sätt idag, säger han.
Även om det finns både positiva och negativa egenskaper att hämta ur småstadslivet, är den lantliga idyllen tydlig i Joels visuella projekt.
– Film blev en hobby när musiken blev mitt jobb. När jag åkte gamla Vimmerbyvägen vid Krönsjön var det svårt att inte tänka på att man borde spela in något där någon gång. Så det gjorde vi.
Regissören Lucas Wallenberg förverkligade Joels idéer. Musikvideon till 10/10, den första singeln på den kommande EP:n, spelades in längs åkrarna vid Krönsjön och i stallet hemma i byn där Joel Gunnarsson växte upp.
Inspelning av musikvideo. "Film blev hobby när musiken blev mitt jobb", säger Joel.
På sätt och vis lever han redan sin dröm som låtskrivare med ett artistprojekt vid sidan om. I framtiden vill han göra precis det han gör idag men i en större skala.
– Jag vill jobba mer i England och med större artister. Det finns ju en lista på namn. Oskar Linnros och Lisa Nilsson är två av dem, säger han.
Joel Gunnarsson smuttar på kaffet och tittar ut genom fönstret på cafét där vi sitter, det är som att medvetandet kommer i kapp. En reality check slår in. Vi är i småstaden där han växte upp och flyttade från. Vi pratar om det liv han lever idag. Han skriver låtar med stora artister och har tilldelats prestigefyllda nomineringar och priser. Det är som att två skilda världar möts.
– Det är lite läskigt att tänka på. Jag har suttit i samma studio som vissa artister som jag drömmer om att jobba med. Vi har vunnit P3 guld och blivit nominerade till en grammis. Det är så sjukt när vi sitter här och jag säger att mina drömmar är inte helt ouppnåeliga.
Prestige och ära genom drömsamarbeten eller att jobba internationellt motiverar dock inte Joel Gunnarsson. För honom är en hållbar karriär det viktigaste.
– Det är klart att det är fint att ha en statyett hemma, men för mig är drömmen att inte behöva jaga någonting. Att kunna jobba med det här tills jag inte vill längre. Jag vill jobba med artister som ger mig inspiration och mening. Idealet är att kunna skriva låtar till andra till 70 procent och ha mitt eget artistprojekt till 30 procent.
När Joel är ledig kopplar han gärna av hemma i byn utanför Vimmerby.
– Jag tror jag behöver Vimmerby som motpol till det liv jag lever, jag flänger runt och reser mycket. Jag tror att jag hade blivit trött på att stanna på samma plats för länge. När jag är här och det börjar klia i skinnet vet jag att batterierna är fulladdade.
Att flytta hem till småstaden permanent är inget som Joel funderar på just nu, men han ser ett sommarhus med egen studio som en eventuell framtidsplan. Då kan han komma hem till familjen för att slappna av och jobba när inspirationen infinner sig.