Under sommaren behöver många djur en veterinär. Att kunderna i Västervik och Vimmerby bara har en öppen mottagning under semesterperioden är en modell som satt sig.
I många år har Distriktsveterinärerna kämpat med vakanser och svårighet att pussla ihop tillgänglighet för kunderna. För några år sedan var läget så ansträngt att klinikens framtid var osäker och sommaren 2023 beskrev Lena Jakobsson, klinikchef för mottagningarna i Vimmerby och Västervik, situationen inför semesterperioden som ”förfärlig med stort F”.
Men förra året ljusnade läget, efter att två veterinärer från Polen anställts.
– Då vände allt. Två stabila veterinärer som är mer än väl fungerande och som dessutom etablerat sig här och köpt en gård, så vi hoppas att de stannar hos oss. Utöver det har vi också en nyutexaminerad veterinär som jobbat hos oss en tid och i sommar har vi bara veterinärstudenter eller blivande veterinärstudenter, så det ser hoppfullt ut med rekryteringen, säger Lena Jakobsson.
Nu använder hon ett annat ord på ”f”.
– Det är fantastiskt. Det ger ett helt annat lugn när man har en god bemanning trots att det är sommar och semestertider.
För att nå effektivitet använder man sig av samma modell som tidigare år, där bara en av mottagningarna är öppen för smådjursmottagning under sommaren.
– Vimmerby har haft öppet veckorna 26-29 i år och från och med vecka 30 och fyra veckor framåt är det till Västervik man får åka. Kunderna har vant sig vid det här och åker hellre lite längre för att få hjälp. När vi kan stänga ett ställe helt kan vi lägga alla resurser på det andra och erbjuda fler tider.
Eftersom det geografiska området Distriktsveterinärerna täcker är stort fokuserar man i första hand på de djur som inte kan transporteras. Det betyder dygnet runt-jour för akut sjuka stora djur.
– Akut sjuka djur prioriteras överlag. Vill man ha en akuttid gäller samma sak som på vårdcentralen, man ska hänga på låset på morgonen.
Idag jobbar ett tiotal veterinärer på de båda stationerna, med ett tätt samarbete mellan mottagningarna.
– De flesta jobbar på båda ställena. Och till hösten kommer vi att ha sju veterinärer som går jour, så många har vi aldrig haft.
Vad ligger bakom vändningen?
– Vi har jobbat jättemycket med arbetsmiljön och att vi ska ha det bra. Vi har försökt förbättra där det går att förbättra. Det är svårt att hitta människor som klarar av att jobba jour och vill jobba dygnet runt, det är ju en stor utmaning man har i grunden. Det är mycket enklare att ta ett jobb där man slipper jourer. Det har vi emot oss, att vi är snart en av väldigt få yrkesgrupper som står kvar med jourer och det skrämmer bort väldigt många. Vi har försökt anpassa jourpassen så de blir så bra som möjligt. Att man får återhämtning och vila emellan.
Extra stöttning till den som är ny i yrket är också viktigt, säger Lena Jakobsson. En färsk omfattande undersökning som Veterinärförbundet gjort visar att 68 procent av landets veterinärer upplevt hot eller trakasserier det senaste året.
– Det krävs speciella egenskaper för att klara av det här jobbet, skulle jag säga. Alla är inte gjorda för detta och många är rädda, det är mycket drev på sociala medier och man får inte göra fel och så kommer man ut ensam och ny och lite osäker och alla är inte alltid snälla. Det är en tuff värld att komma ut i för många veterinärer idag och de måste ha väldigt mycket stöttning av oss andra.
Det har ni jobbat mycket med?
– Ja, och rimliga arbetstider. Vi säger ju nej för att vi inte ska köra slut på våra veterinärer, då får kunderna åka istället. Vi förstår ju att på lång sikt mår vi bättre av att kunna säga ja i rimlig omfattning, men inte till alla. Vi kommer aldrig att klara att hjälpa alla.
Lena Jakobsson, klinikchef för Distriktsveterinärerna i Vimmerby och Västervik, är nöjd med sommarläget. "Fantastiskt", tycker hon, rentav. Nu är det också dags att söka hennes efterträdare.
Mottagningarna har drygt 4 000 aktiva kunder.
– Flest i sydöstra Sverige. Vi har fullt tryck, och märker inte av någon lågkonjunktur. För att inte behöva säga nej riktigt lika ofta kommer jag att annonsera efter ytterligare en veterinär i höst.
Nu är det också dags att hitta en ny chef.
– Jag tänker inte sluta, än, jag älskar jobbet. Men jag har fyllt 60, fyller 61 senare i år, och behöver trappa ner. Jag har vigt 18 år till det här jobbet och det är dags att lämna över. Så en bra chef, som kan skolas in i jobbet under de år jag har kvar, söker vi efter. Det känns helt rätt nu när vi nått en nivå jag kämpat för i flera år, en verksamhet som är bra och där medarbetarna trivs. Att lämna över något som fungerar känns roligare än motsatsen.