Peter Helge är räddnings- och säkerhetschef i Vimmerby kommun. Han säger att alla onödiga automatlarm behöver jobbas bort tillsaammans med ansvariga på de runt 140 anläggningarna i kommunen.
– Vi har ganska många onödiga larm varje år som vi behöver jobba bort, och det är det arbetet den här taxan ska finansiera, säger räddnings- och säkerhetschefen Peter Helge i en kommentar till kommunstyrelsens beslut.
Som Vimmerby Tidning tidigare berättat läggs brandkåren i Tuna ner och kommer att ersättas med ett räddningsvärn på frivillig basis. Samtidigt ändras också organisationen på stationen i Vimmerby och man går från jour var tredje vecka till var fjärde istället. Förändringen görs för att räddningstjänsten ska bli mer effektiv också när det gäller förebyggande arbete, övning, ny teknik och arbetsmiljö.
Kommunstyrelsen ställer sig enigt bakom den nya organisationen för räddningstjänsten som bland annat innebär att brandkåren i Tuna ersätts med ett värn. Tunabon Lars Johansson (V) deltog digitalt i pressträffen och konstaerar att det är en negativ utveckling för orten men att brandskyddet inte blir sämre. T.h Jacob Käll (C).
Nu ställer sig kommunstyrelsen bakom organisationsförändringen som inte riktigt vållat den reaktion som man kanske trott.
– Visst har det varit nån protest, men man inser nog att det kan fungera med ett värn också, säger vice ordföranden Jacob Käll (C).
Lars Johansson (V) är inte bara ledamot i kommunstyrelsen, han är även Tunabo.
– Det är klart att det är en negativ utveckling, men egentligen har den ju redan varit eftersom det blivit så svårt att hålla beredskapen när det inte finns arbetsplatser nog i Tuna, säger han.
– På det här sättet ska det kunna bli fler som kommer vid ett larm, eftersom det inte är lika krävande villkor för ett värn, och då är bedömningen att brandskyddet inte behöver bli sämre.
Peter Helge säger att det finns flera nya intressenter som vill vara med i ett räddningsvärn i Tuna.
– Intresset är jättebra, så det är roligt. Vi kommer att lösa omläggningen under våren.
Minst 100 larm om året är felarm på grund av att brandskyddet på olika anläggningar inte sköts optimalt. Det vill kommunen åtgärda med en ny anslutningsavgift för alla automatiska brandlarm.
Samtidigt införs en ny fast avgift för alla verksamheter och anläggningar av olika slag med automatiskt brandlarm anslutet till räddningstjänsten. Antalet fler- eller falsklarm från såna anläggningar har i många år varit betydligt högre i Vimmerby än i många andra kommuner. Mellan 2012 och 2021 låg Vimmerby dubbelt så högt mot riksnittet när det gäller fellarm. I fjol låg Kalmar län på 4,3 larm per 1 000 invånare och Vimmerby hade över sju fellarm per 1 000 invånare.
Målet nu är att jobba bort de fellarmen.
– Då behöver vi jobba mer med ansvariga på de här anläggningarna och vi behöver lite mer teknik och det behöver vi ta betalat för. Samtidigt ska anläggningarna slippa betala för fellarmen. Jag vet ingen kommun som inte har en sån avgift i dag, säger Peter Helge.
Avgiften blir 2 400 kronor.