"Som det är nu finns det som jag ser det inget riktigt kraftfullt klimatarbete i kommunen, även om det görs bra saker på olika håll. Det blir spretigt och inget tydligt mål för arbetet", menar Vänsterpartiets gruppledare Lars Johansson.
Genom att samla in data om koldioxidutsläpp så har man möjlighet att i en så kallad koldioxidbudget jämföra siffrorna med hur mycket man har kvar att släppa ut gentemot Parisavtalet. Allt fler kommuner halt valt att upprätta en sådan budget men i Vimmerby finns i dagsläget ingen, berättar kommunens hållbarhetsstrateg Arvid Lindblad.
– Vi har påbörjat arbetet men det tar tid och vi har kanske inte satt ner foten. Det är inte avgjort om det finns ett behov eller om vi har viljan att satsa, säger han.
Parisavtalets mål är att hålla den globala uppvärmningen under två grader och sträva efter att den stannar vid 1,5 grad. Med en budget för max 1,5 graders uppvärmning krävs utsläppsminskningar med drygt 20 procent årligen med start 2022, vilket motsvarar all personbilstrafik i landet. Det innebär även att kommunen bör minska sina utsläpp och att klara det innebär en utmaning.
– Jag tycker att man ska jobba efter det men det ser inte jättelätt ut. Procenten höjs varje år om man inte lycka få ner utsläppen, säger Arvid Lindblad.
Kommunpolitikernas åsikter går isär något, även om de båda menar att en koldioxidbudget kan vara ett bra verktyg. Lars Johansson, gruppledare för Vänsterpartiet i Vimmerby vill se mer tydlighet i klimatpolitiken.
– Det skulle vara bra för att visa vilka förändringar som behövs här. Som det är nu finns det som jag ser det inget riktigt kraftfullt klimatarbete i kommunen, även om det görs bra saker på olika håll, skriver han i ett mejl.
"Det är glädjande att se att vi har privata företag i kommunen som gör stora satsningar på ökad hållbarhet", skriver Kristdemokraternas Ola Gustafsson i ett mejl.
Kristdemokraternas Ola Gustafsson berättar att det gjorts insatser för att sänka kommunens utsläpp, bland annat utfasning av fossilbränsle för uppvärmning.
– En koldioxidbudget tar dock inte bara hänsyn till den kommunala organisationen utan hela kommunens geografiska område. Jag har inte hört att frågan lyfts i kommunen men jag utesluter inte att det kan komma att ske, skriver han i ett mejl.
Lars Johansson (V) tror att det är möjligt för kommunen att klara sin del av Parisavtalet men tycker att det är svårt att få en klar bild av läget. Ola Gustafsson menar att det bör vara allas gemensamma målsättning att klara målen.
"I praktiken jobbar vi med åtgärder som sänker koldioxidutsläpp, till exempel inköp av fordon som drivs av icke fossila bränslen", säger Jacob Käll (C), kommunstyrelsens ordförande.
Kommunstyrelsens ordförande Jacob Käll (C) håller med Ola Gustafsson om att det finns mycket i en koldioxidbudget som avser hela kommunens geografiska område som kommunen själva inte kan påverka.
– Det kan vara bättre, och det resonerar vi om, att snarare jobba med att ta fram en klimatbedömning för organisationen som berör bygg, transport och all typ av upphandling och drift. I praktiken jobbar vi med åtgärder som sänker koldioxidutsläpp, till exempel inköp av fordon som drivs av icke fossila bränslen och ventilationsförbättringar i fastigheter, skriver han i ett mejl.
Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande Helen Nilsson (S) anger bland flyktingkris och pandemi som skäl till att kommunen inte har någon koldioxidbudget.
– Det är inget försvar, bara en förklaring. Jag tror att vi hade varit där om inte så mycket annat tagit tid i anspråk. Jag tycker att det är viktigt att ha någonting som är forskningsbaserat, och det är en klimatbudget. Jag tycker nog också att politikerna börjat få upp ögonen för att politiska beslut, nu och framöver, kommer att vara helt nödvändiga för att klara Parisavtalet. Allt är möjligt om bara vilja finns men för varje år blir det allt dyrare och mer som måste göras, skriver hon.
"Jag tycker nog också att politikerna börjat få upp ögonen för att politiska beslut, nu och framöver, kommer att vara helt nödvändiga för att klara Parisavtalet", säger Helen Nilsson (S).