120 mil på cykel för kamp mot cancer

Anna Hjelm, född och uppvuxen i Vimmerby, har världens bästa morot att inte skippa träningen. Den 10 juli rullar hon och de andra cyklisterna i åtta team från olika delar av Sverige, med 20-50 cyklister i vardera lag, in i Paris efter en veckolång cykeltur på 1 200 kilometer.
- Jag hade faktiskt tänkt genomföra en sån här resa även om jag inte kommit med i teamet. Sedan jag köpte min racer för två år sedan så har "cykla genom flera länder" stått på min bucket-list (saker jag gör innan jag dör-lista). Rynkeby ger mig chansen att uppleva detta i en klunga med likasinnade.
- Jag tror inte alltid på att delad glädje ger dubbel glädje, men när skavsår, mjölksyra, skallebank och annan smärta smyger sig på så är det nog gött att ha hundratals andra förstaårsdeltagare att dela det med. Vetskapen om att vi gör det för de som kämpar mot kroppens impulser varje dag ger inte heller utrymme för klagan i klungan.
Kravet är att ha 250 träningsmil i kroppen, minst.
Hur lägger du upp din träning inför de 120 milen - vad har du för cykelerfarenhet sedan tidigare?
- Vi har obligatorisk träning med två spinningpass och ett styrkepass i veckan. Men det räcker så klart inte om man vill cykla in i Paris med händerna upp i luften utan att tappa balansen.
- Jag har under mitt liv byggt upp en bra grundkondition i hästsadeln i Tunabygden, på fotbollsplan i VIF , i skidspåren runt VOK-stugan, löparspåret runt Växjösjön, i danslokalen hos Halmstads Laxbuggare, i boxringen och på brottningsmattan i Halmstad MMA. Jag är ganska säker på att det är variationen av träning som håller mig skadefri, så jag kommer fortsätta variera min träning med balett, mma, crossfit och yoga, men den årliga Vasaloppsspinningen på 4 timmar kommer bara vara inledningen på en rad 4-timmarspass på cykeln under våren.