Där hade höstens uppmärksammade arbetsmiljökris sitt epicentrum. Men vare sig kommundirektören Carolina Leijonram eller HR-chefen Marie Halldén vill dra några slutsatser ännu.
– Vi behöver analysera statistiken innan vi kan ge något uttalande, svarar de via mejl.
Redovisningen visar att sjukfrånvaron på kommunstyrelseförvaltningen steg till 9,3 procent i fjol från 6,9 året innan.
Totalt i kommunen steg sjukfrånvaron från 6,9 till 7,2 procent under 2019.
– Redan 6,9 procent är för mycket. Det är inte bra för individen och inte bra för ekonomin. Vi ska analysera redovisningen och se vad vi kan göra, säger Jacob Käll (C), ordförande i kommunstyrelsen.
På barn- och utbildningsförvaltningen har sjukfrånvaron ökat från 5,0 till 5,7 procent.
– Även om det är en marginell ökning går det åt fel håll, säger förvaltningenschefen Ola Karlsson.
Precis som tidigare är sjukfrånvaron högst i förskolan och lägst i vuxenutbildningen.
– Personalen jobbar nära barnen och drabbas lättare av smitta, säger han.
Han pekar på att det inte finns några särskilda varningssignaler i vare sig den övergripande kommunala medarbetarenkäten eller den egna som förvaltningen genomför varje år.
– Tvärtom ligger resultatet högt, runt sju på en tiogradig skala, och det innebär att personalen är ganska nöjd. Men vi kan inte slå oss till ro. Det är väldigt viktig att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön i första hand och det gör vi kontinuerligt över hela verksamheten. Skulle det visa sig när vi bryter ner resultatet av sjuktalen att någon enskild enhet avviker, blir det direkta åtgärder utifrån det, säger han.
På socialförvaltningen har sjukfrånvaron minskat från 8,8 procent 2018 till 7,9 procent förra året.
– Exakta orsaker är svårt att peka på, troligen beror det på flera faktorer. Vi har arbetat mer aktivt med snabbare och tätare kontakter vid sjukfrånvaro och även blivit bättre på rehabiliteringsplaner, säger förvaltningschefen Anette Nilsson.
Hon pekar också på minskad övertid som en förklaring.
– Införandet av heltid som norm har bidragit till att övertiden har minskat. Annat som påverkar speciellt korttidsfrånvaron är om det blir speciella ”sjukdomsperioder” under året, exempelvis influensa och magsjuka, vilket ju kan variera mellan åren, säger hon.
